Byggnadsvård - Interiör och Hantverk

Mira Svanered kände att hon ville karriärväxla och arbeta med något som för henne var viktigt och meningsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv. Hon valde att sluta som kostymör inom film &amp; tv-branschen och utbilda sig till byggnadsvårdare på Yrkeshögskolan Höga Kusten i Kramfors.

Våren 2020 besökte Mira en studie- och yrkesvägledare i hopp om att hitta sin nya karriärsbana i livet. Där samtalade de bland annat om byggnadsvårdsutbildningen på Träakademien / Yrkeshögskolan Höga Kusten. Hon blev snabbt intresserad då hon tyckte att det verkade som en bra utbildning där hon skulle få en bra grund för att kunna arbeta i branschen. Hon valde att söka till utbildningen. Mira blev antagen och flyttade upp från Hudiksvall till Kramfors för att påbörja studierna. Än idag bor hon kvar i länet och arbetar som egenföretagare som framför allt restaurerar gamla hus.

<blockquote>
&rdquo;Jag valde utbildningen eftersom att jag ville jobba med något där jag kunde få utlopp för min kreativitet och även få tillbringa mer tid utomhus. Sedan är det viktigt för mig att få jobba med något som känns hållbart inför framtiden.&rdquo;
</blockquote>

Under utbildningens gång var hon extra förtjust i att ha tillgång till skolans lokaler på både kvällar och helger. Att få använda verkstäderna med maskiner och verktyg även utanför lärarledda tider var ett stort plus, då hon fick mer tid att arbeta på sina projekt.

Under praktikperioderna (LIA, Lärande i arbete) praktiserade Mira bland annat hos en konservator och en målare. Arbetsuppgifterna kunde variera från fönsterrenovering till att trycka tapeter.

<blockquote>
&rdquo;Det var en bra och viktig del i utbildningen för att få uppleva arbetslivet. Det var även via LIA som jag knöt många av mina kontakter inom branschen.&rdquo;
</blockquote>

I samma stund som hon slutade utbildningen startade hon sitt företag Svanereds byggnadsvård. Hon är ensam på företaget men samarbetar till och från med en tidigare klasskamrat som även startat ett företag. Hennes arbetsvardag är varierad, varje ny vecka dyker nya intressanta uppdrag upp.

Att måla samt lägga golv och paneler i hus från 1700-talet till 1970. Mira berättar avslutningsvis att det som driver henne och gör yrket så roligt är att få arbeta och vårda gamla byggnader så de håller långt in i framtiden.

&nbsp;

Mira Svanered karriärväxlade från kostymör till byggnadsvårdare för att arbeta med något som för henne var viktigt och meningsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Från filmarbetare till byggnadsvårdare

Psykiatrispecialiserad undersköterska / vårdare

Specialiserad undersköterska i demensvård

Mätningstekniker

Specialiserad möbelsnickare med inriktning mot gesäll

Möbelsnickare - Historiskt hantverk

Möbeltapetserare - Historiskt hantverk

Yrkeshögskolan Höga Kusten

Projektledare Elkraft distans

Med en gedigen bakgrund inom Kraftledningssidan, både som montör, montörsledare och platschef på Linjemontage i Grästorp, ville Andreas Thavelin fortsätta utvecklas inom elkraft. Det ledde till att han nu utbildar sig till Projektledare Elkraft, distans och antar inom kort en ny roll på företaget.

Hur ser din bakgrund ut?

<blockquote>
-Min bakgrund kommer egentligen från industrin och det var av en slump som jag, 2011, hamnade som montör inom kraftledningsbranschen i Norge. 2017 vart jag övertalad av en kompis att börja arbeta på till Linjemontage i Grästorp. Vilket jag gjorde och jag började jobba som montör, montörsledare och senare blev jag platschef. Just nu har jag precis börjat kliva in i projektledarrollen och inom kort kommer ett projekt att skrivas över på mig.
</blockquote>

Varför sökte du just denna utbildning?

<blockquote>
-Jag visste för länge sen att jag ville vidare och utveckla mig, men jag var osäker på åt vilket håll. Men det landade i att jag ville ha en roll där jag fortfarande är med på fältet, där det händer. Det får jag som projektledare. &nbsp;Sedan tipsade vår personalchef om utbildningen Projektledare Elkraft i Åsbro. Han visste från mina medarbetarsamtal att jag ville gå mot projektledarrollen. &nbsp;När jag sedan läste på om utbildningen så högg jag direkt. Jag sökte utbildningen och blev kallad på intervju. Jag började för 1,5 år sedan och tar examen nu i slutet av maj.
</blockquote>

Utbildningen då?

<blockquote>
-Jag tycker utbildningen generellt är bra. Men för min del, med min stora erfarenhet samt min roll som platschef, arbetar jag redan nära i projekt och jag upplever därför att utbildningen har legat på en nivå som har känts enkelt för mig, många gånger. Men samtidigt har det varit givande och jag har lärt mig mycket nytt också. &nbsp;Framför allt har jag fått kunskap om delar inom energibranschen som är mycket lärorika på en övergripande nivå. Samma sak med kablar, som jag naturligt inte kommer i kontakt med i min vardag då jag arbetar inom transmissionsnätet. &nbsp;Mycket kring tillvägagångssätt och hur du kan tänka och jag har bättre koll på vart jag kan ta del av viktig information, även om jag redan hade koll på de flesta arbetsmiljölagar med mera.
</blockquote>

<blockquote>
-Jag vill även lyfta Mats Carlstedt som håller i utbildningen. Mats är kunnig, mycket pedagogisk och har ett stort intresse av att lära ut och det märks. Saknar han svar på en fråga, så tar han reda på det och återkopplar.
</blockquote>

Det bästa med utbildningen?

<blockquote>
Det jag verkligen tar med mig är ledarskapskursen som var en stor del av utbildningen.&nbsp; I den fick vi bland annat lära oss mycket om gruppdynamik och det har ett stort värde. Projektledarrollen handlar mycket om ledarskap, även om det är mycket siffror veckovis, så är det inte där du blir en bra projektledare, utan det är i ledarskapet. Den kursen var verkligen givande! Sen är det absolut att du får möjlighet att skapa vänner och kontakter inom branschen för framtiden.
</blockquote>

Framtiden då?

<blockquote>
-Ja, i maj tar jag examen och inom närtid kommer jag att skrivas över på ett utmanande och komplext projekt så det blir spännande!

-Jag vill verkligen slå ett slag för Åsbro, det är tur att ni finns och ni är en viktig aktör i branschen!
</blockquote>

Bli Projektledare Elkraft och anta en ny roll i företaget.

"Jag ville ha en roll där jag fortfarande är med på fältet, där det händer. Det får jag som projektledare"

Anläggningsmontör Storkraftnät

Servicetekniker Elkraft

Åsbro kursgård

Marin servicetekniker

Personligt motto:

&ndash; Att vara nyfiken! Det kommer då alltid finnas något nytt att lära sig och allt blir så mycket roligare då.

Varför valde jag detta yrke?

&ndash; Jag hittade det nya intresset med att mecka vid 18-års ålder och blev helt såld på allt som hade med motorljud att göra. Allt från stort till smått och jag ville bara lära mig mer och mer. Till slut insåg jag att det var det här jag ville jobba med och vad är då inte bättre än att få jobba nära sjön? Efter en reklam för utbildningen till marin servicetekniker på Xenter i Botkyrka så klickade jag på ansök direkt. Under året så växte intresset och det har inte slutat sen dess. Jag har inte en sekund ångrat att jag sade upp mig från mitt receptionistjobb för att jobba med det jag verkligen vill.

Vad är roligast med yrket?

&ndash; Det finns inte bara en sak att sätta fingret på men för mig är det att jag får vara mig själv mer än någonsin. Jag får använda mina händer, skapa, laga och fixa tillsammans med att jag får vara påhittig och en problemlösare. Ibland får man komma på egna idéer eller egna verktyg för att vinna vissa utmaningar. Ingen dag är den andra lik och man kommer aldrig att bli helt fullärd för det finns alltid någonting nytt att lära sig!

Vad rekommenderar jag andra som är intresserade?

&ndash; Att bara göra och inte tänka så mycket. Tycker man att det verkar roligt, vad är då det värsta som kan hända? Samt att bara vara sig själv. Det finns ingen viss typ eller att man ska behöva ändra på sig själv för att passa in i arbetet. Släppa på katastroftänket lite.

Marin servicetekniker, marinmekaniker, mekaniker, tekniker, marintekniker

Julia Forsell – studerande till marin servicetekniker

Livesändningsspecialist

Fastighetsförvaltare

3D-tekniker

Hiss- och rulltrappstekniker

Cyber Security Specialist

Elkonstruktör

VFX-artist

Dokumentcontroller/registrator (distans)

Trafiklärare

Medicinsk sekreterare

Xenter Botkyrka

Utbudet av filmer, serier och reklamfilm med 3D-effekter ökar i rasande hastighet och med det även behovet av yrkeskompetens inom området. Den nya Utbildningen VFX-artist på Xenter ger de studerande en solid grund att stå på som blir en språngbräda till branschens mest spännande jobb.

En VFX-artist använder mjukvara för att skapa visuella effekter inom film-, spel- och reklamproduktion. VFX står för Visual Effects och på Xenter Yrkeshögskola lär sig de studerande både de kreativa och tekniska aspekterna av filmskapande, animation och visual effects under den två och ett halvt år långa utbildningen. I år har den första kullen VFX-artister hunnit ta examen. David Söhr är en av dem och idag jobbar han på den internationellt framgångsrika VFX-studion Important Looking Pirates (ILP) i Stockholm. Företaget är ett av de största inom VFX i Sverige och har varit med och gjort internationella storproduktioner som Jurassic World, Westworld, Black Sails, The Last Jedi, The Rise of Skywalker, The Mandalorian och kommande Disney+ serien The Book Of Boba Fett. Och sist men inte minst serien som David jobbat med &ndash; Netflix&rsquo;s Lost In space, där ILP varit med i alla tre säsonger. (Edit: Sedan artikeln skrevs så har David även jobbat med Stranger Things season 4, Obi-Wan Kenobi och Boba Fett)

Med en bakgrund inom musiken och som biografanställd hade intresset för VFX vuxit sig starkt hos David, som under långa timmar av tågpendling mellan hemmet och arbetet lärt sig en hel del via tutorials på Youtube. På sin dåvarande arbetsplats Filmstaden fick han göra interna filmsnuttar där han omsatte sina kunskaper i praktik och senare fick han jobb som Motion Graphics Designer på Twistshake. När provanställningen oväntat tog slut och Davids kunskaper inom

VFX inte var tillräckliga för att skaffa nytt jobb inom reklambranschen beslutade han sig för att börja plugga. 
&ndash; Jag såg en reklam för en ny VFX-utbildning på Xenter i Botkyrka. Innerst inne kändes det alldeles för riskabelt att gå tillbaka till skolan, men efter uppmuntran från min fru och min svärmor så vågade jag i alla fall söka. Jag kom in och resten har uppenbarligen löst sig bättre än någonsin, säger David. 
Att ha åtta timmar per dag dedikerade till studierna, från att tidigare ha studerat på sin fritid när barnen lagt sig och när arbetsdagen var över, kändes lyxigt och resurserna som skolan erbjöd i form av kraftfulla datorer och lärare från branschen var enligt David ovärdeligt.

Som VFX-artist finns både olika roller och olika branscher att jobba inom. Som generalist på reklambyråer eller VFX-studior runt om i världen kan man till exempel skapa reklamfilmer med 3D- eller 2D-effekter. Är man specialist, till exempel inom 3D-animation, kan man jobba för större VFX-bolag eller i spelbranschen tillsammans med andra animatörer som fokuserar på att förfina och göra så bra animationer som möjligt. Animationerna skickas sedan vidare till en &rdquo;Lighter&rdquo;, den tjänst som David just fått på ILP. 
&ndash; Det jag gör som Lighter är att plocka ihop alla element i en scen och ljussätter och renderar dessa till 2D-lager som sedan specialiserade compare kan lägga en sista handpåläggning på. Målet är att vi ska lura tittaren att det man ser på skärmen faktiskt är filmat med en kamera. Jag stormtrivs verkligen för första gången i mitt liv på jobbet!

Det finns många olika vägar att gå inom VFX och Davids rekommendation är att bestämma sig relativt tidigt under utbildningen för inriktning, så man kan fokusera helhjärtat och lägga tiden på det man brinner för. 
Arbetsmarknaden för VFX ser strålande ut och i Sverige har den under senare år fördubblats varje år. VFX är dessutom en stor exportframgång.

Utbudet av filmer, serier och reklamfilm med 3D-effekter ökar i rasande hastighet och med det även behovet av yrkeskompetens inom området. Den nya Utbildningen VFX-artist på Xenter ger de studerande en solid grund att stå på som blir en språngbräda till branschens mest spännande jobb. 
&ndash; Med kunskaper inom detta område så finns hela världen tillgänglig som arbetsmarknad. Nu under pandemin har ännu fler möjligheter öppnats upp, då många företag har implementerat remote-work, som gör det möjligt att i princip jobba mot företag i hela världen. Behovet av VFX-artister är större än någonsin med tanke på allt material som skapas både inom långfilm och för alla streamingtjänster, berättar David.

På frågan om han skulle rekommendera Xenters VFX-utbildning till andra svarar David: 
&ndash; Oh ja! Utan tvekan. Har du en passion för bildhantering och specialeffekter, så är denna utbildning absolut något för dig!

Text: Anna Bjärenäs (först publicerad i Framtidens Utbildningar i Svenska Dagbladet)

VFX-artist, filmeffekter, CGI, visuella effekter, 3D, 3D-animation, 3D-grafik, digital artist, Maya, Autodesk, Nuke, Houdini,

Jobba med filmeffekter i Hollywood-filmer!

Fullstack-utvecklare

Hur ser framtiden ut för IT-programmerare och vad innehåller Företagsuniversitetets nya, unika yh-utbildning Fullststack-utvecklare? I en intervju berättar Ammar Alderhally, som är involverad i utbildningen, mer om det stora kompetensbehovet, utbildningen och framtidsutsikterna. Som fullstack-utvecklare är du allra mest relevant och attraktiv för arbetsgivarna, poängterar han.

Ammar Alderhally har medverkat till framtagning och innehåll i Företagsuniversitetets yh-utbildning Fullstack-utvecklare. Han är själv fullstack-utvecklare med erfarenhet från flera olika branscher och inom flera olika programmeringsspråk men har sin spetskompetens i Javascript och Java. Han har bland annat varit engagerad i flera olika internationella och nationella projekt för kunder som Telia, MedMera banken och Trygghetsrådet och arbetar numera som fullstack developer på Vargas Holding. Han har också en Bachelor of Applied Science och en Master of Science från Linköpings universitet.

Det finns ett omtalat och mycket stort behov av kompetens inom IT och utveckling - och behovet ser inte ut att bli mindre inom överskådlig tid. Enligt en rapport från IT- och telekomföretagen saknas det ungefär 70 000 personer inom IT-branschen och det är &ndash; föga förvånande &ndash; i Stockholm som bristen på programmerare och utvecklare är allra störst.

Därför startar Företagsuniversitetet yh-utbildningen&nbsp;Fullstack-utvecklare,&nbsp;närmast i augusti.

&ndash;&nbsp;Utbildningen ska ge de kunskaper som behövs för att man ska kunna arbeta som frontend-utvecklare, backend-utvecklare och/eller fullstack-utvecklare, summerar Ammar Alderhally.

&ndash;&nbsp;Frontend-utvecklaren arbetar med interfacet, alltså gränssnittet, allt man ser medan backend-utvecklaren arbetar med affärslogiken och skriver koder. Som fullstack-utvecklare utvecklar du systemen, hemsidor och programvaror och har helhetsbilden när det kommer till mjukvaran, beskriver han.

SÄKERHETSASPEKTEN UNIK I UTBILDNINGEN

Utbildningen är på 400 yh-poäng och fokus ligger på att ge kunskaper som leder till att man kan arbeta med och driva alla delar i ett IT-projekt och ta fram säkra IT-lösningar, som både är testbara och skalbara. Därför kan den även ge arbete som programmerare, IT-konsult eller IT-utvecklare.

&ndash;&nbsp;Utbildningen kommer först att ge en bred och djup grundnivå och sedan gå ett steg i taget, en pusselbit åt gången, så att de studerande till slut kan bygga hela pusslet själv, berättar Ammar Alderhally.

Naturligtvis ingår undervisning i hur man använder HTML-taggar, designar med CSS, bygger en responsiv webbapplikation och moderna webbapplikationer med React och Angular, agilt arbetssätt, versionshanteringssystem, hur man bygger applikationer med exempelvis NodeJs, Java och Spring och hur man skapar SQL och NoSQL och mycket annat!

Företagsuniversitetets utbildning är unik i sitt slag eftersom den också belyser den viktiga säkerhetsaspekten och eftersom studietakten är på 75 procent (2,5 års studier).

&ndash;&nbsp;Det finns inte så många liknande utbildningar och fördelen hos oss, förutom att vi lyfter in säkerhet, är att vi blandar praktiska och teoretiska delar, fortsätter Ammar Alderhally. 
&ndash;&nbsp;I de tekniska kurserna blir det till exempel programmering kanske 50-60 procent av tiden. 
&ndash;&nbsp;Vi är också flexibla så att de studerande ska kunna arbeta en eller två dagar i veckan parallellt med utbildningen.

HA INTRESSE FÖR IT OCH SE MÖJLIGHETERNA &ndash; JOBBEN FINNS!

&ndash;&nbsp;De studerande får också möjlighet att nischa sig lite inom de områden som de tycker är mer intressanta och det ingår också LIA (praktik) på riktigt stora bolag. Vi samarbetar med attraktiva arbetsgivare, både på konsultsidan och i globala organisationer, som Truecaller, Atea, Försvarsmakten, Region Stockholm och Skolverket.

Enligt Ammar Alderhally vänder sig den nya och unika fullstack-utbildningen till alla med ett genuint intresse för IT men också alla som vill gå en riktigt bra framtid till mötes; 
&ndash;&nbsp;Det är tufft att bli frontend- eller backend-utvecklare, det är omfattande delar och området som en fullstack-utvecklare är därför ännu större &ndash; samtidigt blir man ännu mer relevant på arbetsmarknaden som fullstack-utvecklare, konstaterar han &ndash; och berättar att han själv får lukrativa erbjudanden från olika bolags IT-avdelningar så gott som dagligen.&nbsp;

&ndash;&nbsp;Man brukar säga att fullstack-utvecklaren är som en enhörning; de är ovanliga, skygga och svåra att se men de är stolta och starka och verkar i bakgrunden.

&ndash; Nu behöver vi bli många fler och jag är övertygad om att man rustar sig för framtidens behov genom den här utbildningen, avslutar han.

UTBILDA DIG INOM IT-PROGRAMMERING OCH GÅ EN LJUS FRAMTID TILL MÖTES

Säkerhets- och trygghetskoordinator, Stockholm

Säkerhets- och trygghetskoordinator, Göteborg

Att bygga en informationssäkerhetskultur

Cybersäkerhet

Ledning och samordning av informations- och cybersäkerhet

Upphandling av digitaliserings- och IT-lösningar

Säkerhetsskyddad upphandling (SUA)

Säkerhetsskyddssamordning - deltid

Företagsuniversitetet AB Yrkeshögskolan (Yh)

Antalet sökande till yrkeshögskoleutbildningar&nbsp;minskade med 5 procent under året 2022 jämfört med året innan, enligt ny statistik från SCB. Detta är den första minskningen sedan året 2016. Generaldirektören för Myndigheten för yrkeshögskolan, Thomas Persson, säger att detta var väntat efter de rekordmånga sökande under covid-19-pandemin.

Orsaken till minskningen tros vara återhämtning&nbsp;av arbetsmarknaden som skett efter pandemin. 
Men trots minskat&nbsp;antal sökande har antalet studerande på yrkeshögskolan ökat&nbsp;och fler än någonsin, 88.500 personer, studerade inom&nbsp;yrkeshögskolan under året 2022. 
 
Kvinnor utgjorde fortfarande en majoritet av de som påbörjade studier på yrkeshögskola förra året. 
Med tanke på dagens ekonomiska läge och möjligheten att söka omställningsstudiestöd bedöms antalet sökande vända uppåt igen inom kort (uppgift från mars 2023), säger Thomas Persson Myndigheten för Yrkeshögskolan.

Källor: SCB och MYH.

Antalet sökande till yrkeshögskolan minskade med 5 procent under 2022 jämfört med året innan, men antal studerande på landets yrkeshögskoleutbildningar har ökat. Läs mer på YHGuiden.se

Färre sökande men fler studerande inom YH

Digital Design & Strategy

Varför är det ett större fokus på&nbsp;UX/UI-design&nbsp;nästa läsår för Digital Design &amp; Strategy? 
Paula: För att tillmötesgå den ökade efterfrågan från både studenter och arbetsliv så kommer programmet få ett ännu tydligare fokus på UX-design. UX-design kommer att vara en röd tråd som löper genom alla kurser nästa år. Vi ser en ökad efterfrågan på UX- och UI-designers på arbetsmarknaden, samt ökat intresse från de studenter som söker till utbildningen, och därför känns det naturligt att vi anpassar programmet till det.

Varför ska man välja att gå Digital Design &amp; Strategy istället för en annan utbildning inom UX? 
Paula: Digital Design &amp; Strategy-programmet skiljer sig från andra yrkesutbildningar inom UX-design på flera punkter. För det första så är det inte en renodlad UX-utbildning, utan det är i grunden en kommunikationsutbildning som behandlar flera ämnesområden, men utifrån ett UX-perspektiv. Därmed får våra framtida UX-designers en djupare förståelse för sin roll i relation till andra yrkeskompetenser och blir experter på att arbeta i tvärfunktionella team. Under hela året arbetar studenterna med skarpa case från förväntansfulla kunder, och får både handledning och undervisning av branschledande experter. Vår utbildning är mer intensiv, högre i tempo, och har fler lärarledda timmar, vilket gör att vi kan ge ut en examen efter bara ett år istället för två. Vi tar också in färre studenter per klass än genomsnittet, vilket inte bara ger studenterna en närmare relation till varandra, men också ger mer tid med lärare, handledare och mig som mentor.

Berätta mer om planerna för kommande läsår. 
Paula: Nytt för i år är ett närmare samarbete med programmet Growth Marketing. Dels så kommer vi att matcha ihop varje DDS-student med en student i Growth Marketing-programmet, så att man alltid har en person att vända sig till om råd inom respektive område. Vi kommer även att ha ett spännande samarbete med det globala startup nätverket Norrsken, där Growth Marketing- och DDS-studenter frivilligt kommer att matchas med företag som de följer under hela året. Alla Norrsken-företag arbetar på ett eller annat sätt med hållbarhetsfrågor, vilket givetvis gör det ännu mer spännande. Vi kommer även att lägga in en spännande ny kurs på slutet av vårterminen, där vi djupdyker i vad framtidens tekniska utveckling skapar för förutsättningar och möjligheter i relation till rollen som UX-designers.

Har du några spännande case som du kan berätta om? 
Paula: Den första kunden som Digital Design &amp; Strategy-klassen kommer att jobba med är en av Sveriges största välgörenhetsorganisationer, men tyvärr kan jag inte gå ut ännu med namnet. Det är en fantastiskt spännande brief som vi håller på att ta fram just nu, och vi är även i dialog med en annan framstående skola inom design runt ett samarbete. Jag har lika många intresserade och spännande kunder som vi har kurser under året, men eftersom inget är 100% spikat kan jag inte nämna namn just nu. Men det kommer att bli ett otroligt år, med otroliga föreläsare, caseföretag, och briefer. Nu är jag mest nyfiken på vilka nya studenter jag kommer att få lära känna till hösten!

Är du intresserad av en framtid inom UX- och UI-design? Då är det ettåriga heltidsprogrammet Digital Design & Strategy för dig. Här berättar programsansvarig Paula Pozner om de nya satsningar för kommande läsåret.

Programansvarig Paula om de nya satsningarna för heltidsprogrammet Digital Design & Strategy

Produktionsledning

Public Relations

Strategisk kommunikation

Growth Marketing

Berghs School of Communication

Under de första 3 veckorna av kursen är fokus på grundläggande processer, metoder och koncept inom human-centred design, samt att praktiskt designa användarupplevelser genom kvalitativ research och användarcentrerade metoder. Kursansvarig Karin Lycke satte den stora utmaningen.

&ndash;&nbsp;Jag valde att fokusera på en av våra stora samhällsfunktioner, Biblioteket. Biblioteket har ju ett väldigt viktigt, men också väldigt brett, uppdrag och deras roll har förändrats mycket de senaste åren. Frågeställningen som studenterna skulle utforska med hjälp av Human-centered Designprinciper blev: hur skulle vi kunna skapa trygga och moderna bibliotek som möter besökarnas behov?&nbsp;Karin Lycke, kursansvarig, Human-centred Design The Service Design Studio.

När Innovation börjar, tre veckor senare, utmanas samma grupper på nytt; hur påverkar digitalisering och modern affärsutveckling deras idéer? Finns det nya beteendemönster och affärsmöjligheter? Genom affärsmodellering byggde studenterna vidare på sina projekt.

&ndash;&nbsp;Vad skiljer en idé från en innovation? Med den frågeställningen började vi vår resa med att studera omvärlden för att lära oss vad innovation är. Detta gav eleverna förståelse för hur affärsmodeller är uppbyggda och fungerar, vilket är en förutsättning för att de ska kunna ta sina biblioteksidéer vidare till att bli fungerande affärsidéer som kan växa till innovationer.&nbsp;Karl Kardemark, Valtech, kursansvarig Innovation.

Dessa 6 veckor gav studentteamen en riktig chans att också träna på gruppdynamik. De fick nämligen fortsätta jobba i samma team under båda kurserna.&nbsp;

&ndash;&nbsp;Parallellt med ämneslektioner så lärde sig studenterna Susan Wheelan&rsquo;s Integrated Model of Group Development och praktiserade feedback, reflektion och sin egen grupputveckling flitigt. Speciellt imponerande eftersom de jobbar både i klassrummet och på distans. Genom verktyg som Slack, Mural och Google Slides skapade studenterna och kursansvariga de bästa förutsättningarna för effektivt grupparbete,&nbsp;säger programansvariga Jenny Theolin, Berghs.

Billie

&ndash;Botar, böcker och boxar. &rdquo;Tråkigt, komplicerat och opersonligt&rdquo;. Så beskriver idag vår målgrupp, unga vuxna, hur det är att låna böcker från bibliotek. Därför fokuserade vi vårt arbete på att modernisera låneprocessen genom att digitalisera bibliotekens utbud, använda artificiell intelligens och utveckla nya leveransalternativ. Med det här hoppas vi biblioteken kan bygga en långvarig, självklar, och personlig relation till målgruppen.

&ndash;Vår lösning är grundad i en smartphone- och webbapp där besökare kan utforska bibliotekens utbud med möjlighet att läsa, lyssna och låna direkt i tjänsten. Och med bokboten Billie vill vi bibehålla och förstärka den personliga aspekten av ett biblioteksbesök med boktips, quizar och annat.&nbsp;

&ndash;Vi tog också fram nya leveransalternativ för att möta låntagarens förväntningar; hemleverans med returpåse och ut- och inlämning via Instaboxes. Allt detta föra att förbättra och förtydliga hela låneprocessen från läslust till lusläsning. Samt påminnelser för retur så du slipper den där sura avgiften, såklart.

Arbetsgrupp: Amanda Lundin,&nbsp; Maja Pedersen, Tommy Säl, Ellinor Valtersson, Julia Ådemo.

Valter

&ndash;Efter sex intensiva veckor med insiktsarbete gällande bibliotekets, samt vår målgrupps nuvarande utmaningar, ansåg vi att den bästa vägen framåt för att stödja bibliotekens arbete var att möjliggöra en digital lösning där uppdraget är att inspirera och sänka trösklarna gällande lärande och utbildning.

&ndash;Detta resulterade i kunskapsplattformen Valter. Valter är en förlängning av den nuvarande biblioteksverksamheten, och är en sökmotors plattform som fokuserar på att tillgodose användaren med olika utbildningsalternativ baserad på din sökning.

&ndash;Tanken med Valter är att du skriver in ett sökord som du är intresserad att lära dig mer utav, varav Valter ger din en variation av kunskapskällor som förslag, såsom youtube-video, artiklar, e-böcker, eller relevanta konton på sociala medier etc. Detta för att du ska kunna välja vilken källa som är optimal gällande lärande för dig.

&ndash;Eftersom det viktigare för Valter är att du lär dig nya saker, oavsett på vilket sätt du väljer att göra det på.

Arbetsgrupp: Elisabeth Changa, Kim Hylén, Sofia Moberg, William Pihl, Sofia Vide.

Kano

&ndash;Det som började som frågeställningen &ldquo;Vilka åldersgrupper besöker biblioteken?&rdquo; ledde till en omfattande research- och intervjuprocess där vi upptäckte att många bibliotekarier upplever sin arbetsmiljö som otrygg. Vi upptäckte att det fanns ett glapp mellan personalen och de som är ansvariga för att hantera och följa upp det vi kallar för &ldquo;otrygga situationer&rdquo;. Det digitala verktyg personalen skulle använda för att rapportera sådana incidenter var i behov av uppdatering.

&ndash;Vi frågade användarna vad de behöver av ett rapportsystem. Utifrån deras svar tog vi sedan fram prototyper, som testades vartefter. Till slut landade vi i konceptet Kano &ndash; ett användarvänligt rapportsystem. Kano är en mobilapp med ett enkelt gränssnitt som ska hjälpa bibliotekarierna att rapportera otrygga situationer som har uppstått. Det är lätt och smidigt att fylla i en rapport, och ger till exempel användaren möjlighet att bestämma hur allvarlig incidenten var på en skala mellan ett till fem.

Arbetsgrupp: Sofia Bergström, Alexandra Gallus, Emma Lundholm, Gustavo Mendoza.

BiBBi

&ndash;När vi gjorde djupintervjuer med människor insåg vi snabbt att de flesta inte känner att biblioteket är för dem eftersom de inte upplever att biblioteket erbjuder relevanta tjänster som matchar dagens digitala samhälle. Biblioteken har appar med bristfälligt utbud och användarvänlighet som de flesta inte vet om att de finns. Dessutom har nästan varje bibliotek en egen hemsida där det inte är helt lätt att hitta den information som man letar efter.&nbsp;

&ndash;Vi valde i ett första skede under HCD-kursen att undersöka hur biblioteket kan bli mer relevant för ungdomar. För att hitta det verkliga behovet och förstå vad som är viktigt för ungdomarna gjorde vi flera prototyper, några av dessa testade vi i en samskapande workshop där ungdomarna fick visa och berätta hur deras ideala bibliotekstjänst såg ut. De fick också tänka till kring vilka kanaler de föredrar att få information om biblioteket.&nbsp;

&ndash;I innovations kursen fortsatte vi att utmana konceptet och insåg att en ny digital lösning är relevant för samtliga målgrupper. Detta ledde fram till BiBBi, en hemsida och en app med icke kommersiella och individanpassade tips där hela bibliotekets utbud finns lättillgängligt och samlat. För att nå ut valde vi att samarbeta med Spotify som en ny kanal där bibliotekets utbud finns tillgängligt under en begränsad tid.

Arbetsgrupp: Oscar Ceder,&nbsp; Isabelle Orrenius, Isabella Seiger, Paulina Ugalde Vergara.

Bibry

&ndash;Personal på bibliotek upplever hög arbetsbelastning när nya målgrupper har hittat till biblioteken. Genom intervjuer och enkäter fick vi fram att bibliotekspersonal känner att de har svårt att veta var gränsen går för vilka ärenden de kan hjälpa till med. Detta ledde till vår frågeställning: Hur kan vi skapa en arbetsmiljö där bibliotekarierna inte behöver arbeta utanför sitt kunskapsområde, men där medborgarnas behov av socialt stöd fortfarande kan bli bemött?

&ndash;Efter att ha testat våra prototyper på målgruppen insåg vi att de har en önskan om samarbeten med olika samhällsinstitutioner. Intresset från dessa institutioner av att samarbeta är dock svalt. En annan insikt var att besökare på bibliotek inte kommer att delta i kom-igång-kurser som biblioteken håller, utan vill få hjälp direkt.

&ndash;Detta ledde oss till vår idé: Bibry &ndash; samhällsstöd på Sveriges folkbibliotek via videosamtal som kopplar besökare till samhällsvägledare och avlastar därmed bibliotekspersonalen.

Arbetsgrupp: Dalija Ayoubi, Olof Bygren,&nbsp; Ellen-Drake Kaiser, Stina Langenius.

Pluggoteket

&ndash;Biblioteken tappar besökare och HCD-processen ledde vår grupp till att inse att studenter såg biblioteken som en omodern pluggplats att vara på. Studenterna såg inte heller något behov av böckerna, då de får all information online via datorn eller mobilen. Biblioteken är ej längre kunskapscentret de en gång var. Vi förstod att vi behövde designa om en del av biblioteket till en mer kreativt stimulerande och inbjudande miljö för olika typer av studenter att vistas på, där de stöttas av en mobilapplikation för vardagliga behov.&nbsp;

Arbetsgrupp: Nina Garp, Tove Hässler, Kasper Larcombe-Tronstad, Santino Mariano.

Heltidsprogrammet Digital Design & Strategy är för de som vill jobba inom det digitala. I denna artikel delar studenterna med sig av sina projekt samt lärdomar från kurserna inom programmet. 

Studenterna delar sina lärdomar

Hej Paula! Berätta &ndash;&nbsp;vad är ett hackaton? 
Hej! Hackathon, eller hackaton på svenska, är ju egentligen ett typ av evenemang som främst programmerare gjort tidigare. De träffas under en kort tid, ett eller flera dygn, och jobbar intensivt med att programmera och inspireras av varandras idéer och skills. Antingen helt fritt, eller med någon typ av målsättning. I vårt fall handlar hackatonet om att analysera data och baserat på det ta fram kreativa och lönsamma idéer för marknadsföring.&nbsp;

Vad är upplägget? 
Vårt hackaton, som äger rum den 9:e februari på UNITY i Hammarby Sjöstad, har ett upplägg där studenterna delas in i teams på fyra personer och blir tilldelade ett av de medverkande Norrsken start-up-företagen. På plats får de relevant information om företaget, och får tillgång till den data som finns tillgänglig. Därefter har de 24 timmar på sig att helt fritt analysera och utveckla sina egna idéer om vad företagen ska satsa mer på i framtiden inom digital marknadsföring. Dagen efter, precis 24 timmar efter att de startat, så kommer studenterna att hålla presentationer för de medverkande företagen i aulan på Berghs.

Vad ska det leda till? 
Det är svårt att gissa på vad de kommer fram till för typ av lösningar. Alla företagen är ju olika, och därför kommer även lösningarna eller förslagen också vara det. Men målsättningen är givetvis att studenterna ska omsätta det som de har lärt sig hittills under året i praktiken, i ett skarpt case, under ganska pressade förhållanden. Samtidigt vill jag som programansvarig uppmuntra dem till att tänka fritt och utanför boxen. Det är en av anledningarna till att jag valt att hålla hackatonet på en annan plats än på skolan, miljöombyte tror jag mycket på. Så jag är jätteglad att UNITY, som är ett helt nystartat och stort co-working space, ville bjuda in oss till dem.&nbsp;

Hur känner studenterna inför hackatonet? 
De är jättepeppade! Och det borde de vara! Jag tror att det här kommer att bli jätteroligt. Och jag har ganska höga förväntningar, trots att det är så otroligt kort om tid, och det kommer vara jättestressigt för dem. För hittills under året så har de alltid överträffat mina förväntningar, så jag tror inte att de kommer göra något annat nu heller.&nbsp;

Vi har pratat med Paula Ponzer, programansvarig för Growth Marketing, om det hackaton som hennes studenter ska genomföra i samarbete med Norrsken och varför denna typ av engagemang kan inspirera nytänkande. 

Paula Ponzer om Growth Marketing-studenternas hackaton i samarbete med Norrsken

Kan ni berätta om något som ni tyckte var extra roligt eller lärorikt från året? 
Hampus:&nbsp;Vi hade ett hackathon i våras där vi under 24 timmar fick ett case där vi skulle hjälpa en kund med en utmaning. Det var väldigt kul och lärorikt. Vi satt i ett team och kollade igenom deras data och använde oss av allt vi hade lärt oss under året för att ge kunden growth-strategier utifrån vår analys.

Liza:&nbsp;Vi fick en riktig budget från ett start-up och möjligheten att testa om det gick bäst för dem att annonsera på LinkedIn eller Facebook. Testet gjorde vi genom att annonsera lika länge, med samma content och med samma summa under tre dagar.

Marcus: Kursen e-handel hade ett av mina favoritcases. Där fick vi uppgiften att öppna vår egna e-handel. Detta resulterade i att jag fick lära mig mycket om hur start-up-världen funkar men även hur man kopplar olika typer av annonsverktyg, målgruppsanalys och growth strategy. Detta var även ett riktigt bra tillfälle att testa sina lärdomar från de andra kurserna och applicera dem i sin egna e-handel, både gällande verktyg och growth-tänk. 
 
Caroline: Den kursen jag tyckte var absolut roligast och mest lärorik var e-handel. Då fick man verkligen testa sina vingar för att utveckla ett helhetskoncept, alltifrån varumärke till tech-stack och digital annonsering. Det var kul att se hur alla i klassen valt att nischa sig inom growth, och jag blev så imponerad över hur kreativa och duktiga alla är!

Finns det något som ni önskar att ni visste om Berghs eller programmet innan ni började? 
Hampus:&nbsp;Det är inte så mycket jag önskade att jag visste innan, förutom att börja lära mig Google Analytics så tidigt som möjligt. Men jag vill lägga till något som är väldigt värdefullt för nya studenter att veta, som jag tror en del missade under mitt år: Berghs och studenterna som går där kommer att vara ett av det starkaste nätverken i er karriär, så använd tiden till att lära känna dem som jobbar på Berghs, studenter, kursansvariga och föreläsare. Det är extremt värdefullt.

Liza:&nbsp;Föreläsarna har haft väldigt relevant och uppdaterad kunskap då de är aktiva i branschen och arbetslivet. Detta eftersom de bara föreläser på sidan om jobbet. Kort sagt, jag önskar att jag tidigare hade tänkt på att ställa massa frågor!

Marcus:&nbsp;Att det är mycket grupparbeten och att man ska förbereda sig på att göra många uppgifter med andra. Detta gör att man måste tänka på ett annat sätt och lista ut hur gruppen tillsammans kan koppla ihop våra idéer och presentera det på ett snyggt och smart sätt. 
 
Caroline: The sky is the limit! Min största take away från året är hur brett growth är. Om det skulle vara ett område eller företag man intresserar sig extra för ska man inte vara rädd för att ställa frågor och nätverka på LinkedIn. Nyfikenhet och engagemang tar en längre än vad man kan tro!

Vad gör ni idag? 
Hampus:&nbsp;Idag jobbar jag som Growth Specialist på en startup som heter Movesta. Där är min roll att skapa experiment, hitta growth hacks och att skapa exponentiell tillväxt.

Liza:&nbsp;Jag är Associate Digital Specialist på Precis Digital. Som Digital Specialist är jag konsult och hjälper företag att sätta upp och analysera betald sökannonsering från bl.a. Google. I mitt team arbetar vi även med digitala annonser på sociala kanaler såsom Facebook, TikTok etc. Utöver detta analyserar vi också data i Google Analytics, med mera.

Marcus: Idag jobbar jag som Growth &amp; Performance specialist på den digitala byrån Twigeo, Jag är den första som enbart jobbar in-house och fokuserar på byråns egna tillväxt. 
 
Caroline: Just nu unnar jag mig sommarlov efter ett hektiskt men väldigt lärorikt och kul år på Berghs! Sen planerar jag att jobba in-house i Stockholm med paid social.

Programansvarig Paula Ponzer checkar in med några av sina tidigare heltidsstudenter för att prata om det gångna året på Berghs, deras tips till nya studenter och vilka jobb de har landat nu efter examen. 

Nyexaminerade Growth Marketing-studenter berättar om höjdpunkter från året och sina nya jobb

Årets kund var Pfizer,&nbsp;som presenterade en caseutmaning på ämnet offentlig-privat samverkan. Studenterna, som bestod av kommunikatörer, ekonomer, ingenjörer och medicinare, blev ihopsatta i team där de med hjälp av innovativ problemlösning fick tackla ett verkligt problem. Det vinnande teamet hette Team Delta och bestod bland annat av Lisa Broman från heltidsprogrammet&nbsp;Produktionsledning, som vi har fått äran att intervjua.

Hej Lisa! Berätta, vem är du? 
Lisa Broman heter jag och är 23 år gammal. Är en väldigt sprallig tjej som är född och uppvuxen i Skellefteå men som flyttade till Stockholm för att plugga produktionsledning här på Berghs. När jag inte hänger på Gasverket jobbar jag i delikatessen på ICA Kvantum Liljeholmen, åker snowboard när vädret tillåter och dricker kaffe i vad vissa skulle kalla ohälsosamma mängder.

Nu har du studerat heltidsprogrammet Produktionsledning i två månader. Hur har det varit hittills? 
Hittills har det varit väldigt intensivt men sjukt roligt. Två månader låter kort när man tänker på allt vi har hunnit med på åtta ynka veckor. Det har varit och är fortfarande fruktansvärt kul! Och man märker att man lär sig saker för varje nytt projekt man tar sig an. I början var det lite känslan av att man slängdes i poolen och blev tillsagd att simma, fast man inte riktigt visste hur. Men nu kommer det på något sätt per automatik. För varje projekt blir vi vassare och processen blir mer och mer effektivt. Och det är rätt häftigt.

Mitt intryck överlag är att alla här är sjukt coola och drivna. Både elever, personal och föreläsare vill leverera. Och det är riktigt inspirerande. Att få vistas i en miljö där alla jobbar för att leverera på topp gör mycket med en själv. Sen känner jag mig också väldigt trygg här, både i skolan men framförallt i min klass. Vi har på väldigt kort tid blivit en självklar del i varandras liv eftersom vi spenderar så mycket tid med varandra. Den trygga men samtidigt nyfikna kulturen vi har i klassen gör tiden här ännu roligare. Peppen, förståelsen och stödet jag får från mina fellow PL:are är oslagbar!

Du och ditt team vann årets upplaga av tävlingen Skillbridge. Stort grattis! Hur känns det? 
Tack så mycket! Just nu känns det ironiskt nog rätt tomt haha. Det har varit väldigt intensiva dagar med fullt fokus och nu är det helt plötsligt slut. Men självklart känns det otroligt kul! Jag är så stolt över teamet och vad vi har åstadkommit på väldigt kort tid.&nbsp;

Hur var det att jobba i tvärfunktionella team? 
Ja, vart ska man börja?! Lärorikt, utmanande och väldigt väldigt roligt. Anledningen till att jag sökte till tävlingen från första början var för att få prova på hur det är att jobba med personer som inte nödvändigtvis (läs: inte alls) har kommunikationen i fokus. Och oj vilken resa! Det har pendlat från att bli tillfrågad som någon typ av expert, till att få kriga sig nästintill blodig för att få de andra i teamet som är väldigt vana med fakta att förstå värdet och vikten av att även inkludera mjuka värden som exempelvis känslor i pitchen.&nbsp;

På vilket sätt bidrog du till teamet? 
Jag bidrog med en väldig sprallig energi och ett sätt att se på saker som mina teammedlemmar inte alls var vana med. En stor skillnaden mellan mig och de andra i teamet var helt klart deras ovana att jobba mot kund. Och inte minst att stå och presentera sina idéer framför kunden. Klyschigt nog ställde jag också frågan &ldquo;varför?&rdquo; kanske en miljon gånger under dessa dagar. Delvis för att jag behövde få det förklarat för mig när de svävade iväg i diskussioner innehållandes en massa medicinska termer jag aldrig hört, men också för att få dem att förstå vikten i att kunna förklara sina idéer och tankar. Annars skulle jag säga att delen då jag hade mest att komma med var just kring pitch och presentation. Men också en så enkel sak som att förklara hur Sverige och svensk sjukvård fungerar då ingen i mitt team kommer från Sverige.&nbsp;

Vad var den största utmaningen med uppdraget? 
Den absolut största utmaningen enligt mig var att lyckas förklara vår idé med allt vad den innebär på ett så enkelt och greppbart sätt som möjligt. Utan att för den sakens skull skala bort för mycket av detaljerna. Många i juryn jobbar dagligen med denna fråga och är därav också experter på området. Men inte alla och det var viktigt för oss att alla skulle känna att det förstod. Vi ville inte tappa folks intresse för att det var för krångligt eller otydligt. Men att på 10 minuter lyckas få med allt det väsentliga till en väldigt komplex fråga, det var en utmaning.&nbsp;

Sen innefattade även våran lösning att på lång sikt helt göra om Pfizers Business Model och det är alltid pirrigt och nervöst när man presenterar någonting så extremt för en väldigt stor och etablerad kund. Men det verkar ju uppenbarligen ha gått hem!&nbsp;

Berätta kort om briefen, och vad er lösning var! 
Jag som aldrig jobbat med en färdigskriven brief som varit längre än tre sidor fick en smärre chock när skrivaren spottade ur sig 48 sidor, haha. Men enkelt förklarat så handlar briefen om hur Pfizer Sweden kan introducera Precision Medicine på den svenska marknaden. Sverige är ett land där det forskas väldigt mycket och där forskningen stödjer användandet av PM. Dock implementeras inte dessa innovativa metoder i svenska sjukvårdssystemet tillräckligt mycket i dagsläget, vilket resulterar i att det hela faller lite mellan stolarna.

Vår lösning resulterade tillslut i ett &rdquo;ekosystem&rdquo; som vi valde att kalla det. Och någonting vi sa under projektets gång som beskriver tanken väldigt bra är &rdquo;the more you invest, the more you get&rdquo;

Kortfattat består lösningen av tre steg som innefattar utbildning, genomförande och data drivna insikter. Alla tre är lika viktiga och fungerar inte utan varandra och har sina egna samarbetspartners. I utbildningsfasen vill vi arbeta med redan utbildad och blivande vårdpersonal. I genomförandet vill vi ha med regeringen, kommun och landsting samt GMS&nbsp;(Genomic Medicine Sweden). I&nbsp;de datadrivna insikterna föreslog vi samarbetspartners som tex OVH, IBM och tempus.&nbsp;

För varje cykel som går växer kunskapen och insikterna vilket tvingar igång en ny cykel för att utvecklingen och resan framåt ska fortsätta. På så sätt kan man i det långa loppet få PM att bli en standard inom svensk sjukvård, mer effektivt och dessutom billigare.&nbsp;

När det kommer till att ändra Pfizers Business Model så vill vi att de ska vara det stora företaget som faciliterar alla dessa steg. En av frågeställningarna i briefen var hur Pfizer kunde gå &ldquo;beyond the pill&rdquo;. Svaret från mitt team blev &ldquo;value should replace volume in moving from selling products to selling outcomes&rdquo;.&nbsp;

I början av oktober avgjordes årets Skillbridge Student Case Challenge. Vi har intervjuat vinnaren och Berghsstudenten Lisa Broman om tävlingsprocessen, samt hennes första intryck av programmet Produktionsledning. 

Produktionsledningsstudenten Lisa Broman vann Skillbridge Student Case Challenge 2021

Vad innebär det att vara en produktionsledare?

En produktionsledare ansvarar för att leda team och kund i olika projekt. Du ser till att idéerna tas vidare och möter kundens förväntningar på bästa sätt. Du ansvarar också för arbetsfördelning, gör budgetar, ser till att hålla deadlines och är drivande i leveransen av projektet. Du är även den sociala länken mellan team, kund och leverantör och ansvarar för kommunikationen dem emellan under projektets gång. Det här är ett jobb för dig som är socialt kompetent och duktig på att kommunicera!

Hur kan en dag se ut som produktionsledare?

Både titeln och det dagliga arbetet varierar stort, men i grund och botten planerar och strukturerar produktionsledaren upp arbetet och stöttar team och kund under projektets gång. Produktionsledaren driver projektet framåt och ser till att allt flyter på och levereras i tid och ligger alltid steget före. Dagarna kan se väldigt olika ut beroende på vart man befinner sig i projektet, om det är planerings-, produktions- eller leveransfasen, men det är också det som är roligt!

Var jobbar en produktionsledare?

En produktionsledare kan arbeta på någon typ av byrå som kommunikationsbyrå, reklambyrå eller en PR-byrå, men även på en marknadsavdelning eller i ett inhouseteam. Alla arbetsplatser som arbetar med någon typ av produktioner i projektform behöver en produktionsledare!

Vem passar som produktionsledare?

En bra produktionsledare älskar människor lika mycket som ordning och reda. Lyhördhet och organisation är dina vassaste verktyg. Du är alldeles säkert en problemlösare, som gillar att utmana och utmanas. Du får saker gjorda samtidigt som du ser möjligheter i varje liten detalj. Känns det igen? Då passar du helt säkert.

Vad är det roligaste med att jobba som produktionsledare?

Det roligaste med det här jobbet är att ingen dag är den andra lik, ofta arbetar du med olika projekt och kunder parallellt. Du förvandlar tankar, idéer och kreativa koncept till skarp och lyckad kommunikation. När det stormar styr du stadigt team, kund och projekt i land &ndash; som produktionsledare är du navet i varje lyckat projekt och ser till att dina kollegor vågar och växer! Hur kul låter inte det?

Vad är skillnaden på en produktionsledare och en projektledare?

Den enkla förklaringen är att produktionsledaren jobbar närmare produktionen, och projektledaren är närmare kunden vid uppstart av ett projekt/uppdrag. Oftast har projektledaren yttersta ansvaret för ekonomi och kundens affär, och&nbsp; produktionsledaren i samarbete med projektledaren ansvarar för ekonomi och kundkontakt under produktionsfasen. Till skillnad från projektledaren behöver produktionsledaren inte vara lika strategiskt lagd. Produktionsledarens jobb avser oftast produktionen och att se till att den är effektiv och håller sig inom tidsplan och budget.

Vad gör egentligen en produktionsledare på dagarna? Vem kan bli en duktig produktionsledare och hur blir man det? Vi guidar dig till allt du behöver veta om produktionsledaryrket!

Vad gör en produktionsledare?

Här berättar&nbsp;Lisa Holm, upphandlare på inköpscentralen för Östra Göinge, Osby, Hörby, Höör och Bromölla om utbildningen &quot;Upphandling av digitaliserings- och IT-lösningar&quot;.&nbsp;&nbsp;

Vad fick dig att välja just denna utbildning?

&ndash; Kursen lät spännande och behandlar ett ständigt växande område. Jag ville få en ännu djupare förståelse för hur en IT-upphandling kan bli värdeskapande för beställaren, hur man skapar förutsättningar för att leverantören får göra det den är bäst på samtidigt som alla lagar och regler följs. Att kursen var på distans under 12 veckor var också en avgörande faktor.

Vad vill du lyfta kring utbildningen?

&ndash; Utbildningen ger en bra grund att stå på och gör en nyfiken på att lära sig ännu mer. Att blanda teori och diskussioner med lärarnas praktiska exempel från arbetslivet gör kursen intressant och tankeväckande även om man tidigare jobbat inom området.&nbsp; Att få med både säkerhetstänk och det juridiska perspektivet är viktigt eftersom det utgör basen i en hållbar IT-upphandling.&nbsp;&nbsp;

Hur löste du logistiken kring kursupplägget? 
&ndash; Kursens flexibla upplägg gjorde det möjligt att kombinera studier med heltidsarbete och familjeliv. Möjligheten att kunna titta på inspelade föreläsningar i efterhand gjorde det hela genomförbart utan att göra avkall på utbildningens kvalité. Övningar och inlämningsuppgifter gav mig möjlighet att direkt omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling.&nbsp;&nbsp;

&nbsp;Vem tycker du att kursen vänder sig till?&nbsp;

&ndash; Alla som jobbar inom IT-upphandlingsområdet, oavsett om man kommer från IT-branschen, jobbar som upphandlare, beställare, eller kommer från leverantörssidan. Att förstå samband i hela inköpskedjan skapar goda förutsättningar för en bra affär, både för den som upphandlar, driftar, levererar samt den som sedan ska använda IT-lösningen i sitt dagliga arbete.

Om du som kursdeltagare varit med i ett IT- eller upphandlingsprojekt så skapar kursen möjlighet till kunskapsutbyte och att dela erfarenheter med kursdeltagare från flera olika branscher och med olika yrkesroller.

Aktuella kunskaper och möjlighet till erfarenhetsutbyte

Marina Farina&nbsp;är rådgivare på Ramboll. Hon har gått YH-utbildningen&nbsp;Säkerhets- och trygghetskoordinator.

Min yrkesresa från examen tills nu.

Min resa inom säkerhet började väldigt många år innan utbildningen på Företagsuniversitetet. Jag bestämde mig redan vid 18 års ålder att jag skulle arbeta på Securitas. På den tiden var du tvungen att ha fyllt 20 innan du sökte jobb i företaget. 
Sagt och gjort, jag började arbeta på Securitas när jag var 20 år, i början på Malmö Airport men efter det har jag arbetat på larmcentralen i Malmö och sedan Stockholm. Efter ca 7 år så ville jag utvecklas inom säkerhetsområdet och hittade då utbildningen till Säkerhets- och trygghetskoordinator. Jag tänkte direkt att detta var min utbildning och den ska jag bara gå!&gt;

LIA-praktik gav jobb på Huddinge kommun

Efter utbildningen, eller egentligen under, började min resa inom Huddinge kommun. Jag gjorde min första LIA-praktik i det kommunala bostadsbolaget och sedan omgång två på säkerhetssektionen centralt i kommunen där jag även gjorde mitt examensarbete. Cirka två veckor efter examen fick jag ett samtal från dåvarande säkerhetschefen som frågade om jag ville börja arbeta i kommunen. 
I Huddinge kommun arbetade jag i fem år, en väldigt lärorik tid, där jag har fått arbeta med hela krisberedskapssystemet, trygghetsfrågor och även hunnit med stabsarbete under Corona-pandemin. Men jag fick även bygga upp och träna upp kommunens stabsorganisation.&nbsp;

Arbete på Länsstyrelsen i Stockholm län

Jag gick sedan vidare och fick arbeta med att följa upp och stötta länets kommuner i deras arbete med krisberedskap. Jag arbetade även med frågor som rörde de Frivilliga Försvarsorganisationerna (FFO:erna). Under tiden på Länsstyrelsen fick jag arbeta i staben, en kort period under Corona-pandemin och sedan med anledning av händelserna i Ukraina. 
Idag är jag på Ramboll Sweden

Idag är jag rådgivare inom säkerhetsskydd på Ramboll Sweden AB som är ett globalt ingenjörs-, arkitektur- och konsultföretag med verksamhet i 35 länder.

Har du några tips och lärdomar du skulle vilja dela med dig av till andra som gått Företagsuniversitetets utbildning och nyss tagit examen?

Våga kliva ur din bubbla! Var framåt och visa att du har gått en fantastiskt bra utbildning och har kunskapen som krävs för att ta plats hos just den arbetsgivaren. Att starta sin professionella resa i en kommun är väldigt lärorikt då du som säkerhetssamordnare får arbeta väldigt brett inom området, men även lära dig hur den politiska världen fungerar. 
Det är bra att veta att det inte alltid är precis som det du lär dig på utbildningen. Så var ödmjuk inför kunskapen som finns där ute och gå ut med ett öppet sinne.

VISA ATT DU HAR KUNSKAPEN SOM KRÄVS

Mia Wallner är enhetschef/biträdande säkerhetsskyddschef i Upplands-Bro Kommun. Hon har gått YH-utbildningen&nbsp;Säkerhets- och trygghetskoordinator.&nbsp;Här berättar hon om vad som hänt sedan hon tog examen 2015.

- År 2015 tog jag det första klivet in i Företagsuniversitetets lokaler i Stockholm, in i ett klassrum fullt med härliga människor med olika bakgrund. Tillsammans satt vi där, i väntan på att utbildningen &rdquo;Säkerhet- och trygghetskoordinator&rdquo; skulle starta. Jag hade innan dess arbetat inom industrin, men länge känt att det var fel väg för mig.

- 2016 tog jag examen med en hel ryggsäck full med ny kunskap. Jag påbörjade min första anställning som trygghetssamordnare i Järfälla kommun med inriktning på brottsförebyggande arbete.&nbsp; 
En kort tid därefter började jag min nuvarande tjänst i Upplands-Bro kommun, där jag arbetar med frågor inom civilt försvar, krisberedskap och intern säkerhet.

Stort intresse för krisberedskap

- Sedan jordbävningen i Indiska Oceanen annandag jul år 2004 där minst 230 000 människor dog till stor del på grund av avsaknaden av ett varningssystem, har jag varit intresserad av krisberedskap. På senare år har det vuxit till att även inkludera civilt försvar och säkerhetsskydd.

- Vi lever idag i en osäker omvärld med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, i en tid när Sverige återuppbygger totalförsvaret, säkerställer försörjningskedjor, fördjupar försvarssamarbetet inom Norden och transatlantiskt. Dessa frågor kommer att prioriteras framöver i och med den nya regeringsförklaringen. Samhället behöver fler kompetenta personer som genomgått utbildning inom dessa ämnesområden. Utbildningen på Företagsuniversitetet har, förutom kunskap, gett mig en plattform att stå på, ett brett kontaktnät och en gemenskap ute i säkerhetsbranschen.

Några tips och lärdomar till andra som nyss tagit examen?

- Våga be folk om hjälp med nya kontakter, våga visa framfötterna, och det viktigaste av allt - ge inte upp! Din kompetens är väldigt värdefull i tider som denna.

EXAMEN OCH EN HEL RYGGSÄCK FULL MED NY KUNSKAP

&quot;I mitt privatliv är den största äran och glädjen att få vara pappa till min älskade dotter, i mitt karriärsliv är det att jag äntligen får arbeta med det mest hedersamma, komplexa och utmanade arbetet jag kan tänka mig, säkerhet och trygghet!&quot; Det konstaterar Alexander Simion. Här berättar han mer om sin arbetsplats och sin utbildning. 
&nbsp;

&quot;I skrivandets stund blickar jag tillbaka några år och minns mycket väl när&nbsp;Katarina Olsson&nbsp;från Företagsuniversitetet kontaktade mig. Då jag sökte utbildningen efter sista ansökningsdagen antog jag att mina chanser för att få en utbildningsplats inte var särskilt stora, men en eftermiddag fick jag samtalet som skulle förändra min karriärbana för resten av mitt liv. 
&nbsp; 
&ndash; Grattis Alexander, vi vill gärna erbjuda dig en plats på vår utbildning. 
&nbsp; 
I dag, cirka fyra år efter det samtalet arbetar jag som säkerhetssamordnare på en av Sveriges största statliga institutionsstyrelser. Något jag måste slå ett slag för är den stora glädjen i att det finns arbetsgivare där ute som ser bortom hur många år av erfarenhet man har och istället ser individen i centrum för den man är och för att man genuint tror på individens förmåga och inte hur tjockt ens CV är.

Stort tack till Statens institutionsstyrelse för att ni är normbrytande och för att ni gav mig en ärlig chans att visa vad jag kan åstadkomma tillsammans med er! Vi har ett viktigt uppdrag i samhället! 
&nbsp; 
Mitt andra stora tack riktas till Företagsuniversitet som la grunden till den kunskapsbank som nu berikar min arbetsplats. Riskhantering, omvärldsbevakning, trygghetsskapande åtgärder och juridik för att nämna några områden som jag i dag applicerar i mitt dagliga säkerhetsarbete. 
&nbsp; 
Vår bransch växer och vikten av kunna utbilda framtida säkerhetssamordnare är ett viktigt uppdrag och jag hoppas att träffa på många framtida kollegor som genomgått samma fantastiska utbildning som jag fick möjligheten till!&quot; 
&nbsp; 
Alexander Simion, Säkerhetssamordnare

ETT VIKTIGT UPPDRAG I SAMHÄLLET!

Iman&nbsp;Abbas&nbsp;är säkerhetsstrateg i Helsingborgs Stad. Hon har gått Trygghets- och säkerhetskoordinator i Malmö.

- Det går inte en enda dag utan att jag känner en glädje och meningsfullhet när jag går till och från mitt arbete, säger Iman.

- Utbildningen, säkerhets- och trygghetskoordinator gav mig möjligheten att få arbeta med de frågor som jag brinner för. Jag kommer fortfarande ihåg frågan jag fick från Företagsuniversitetets ledningsgrupp i samband med antagningen: &quot;Var ser du dig själv arbeta om 5 år?&rdquo;

&ndash; Jag har en bakgrund som socionom och vill gärna kombinera min erfarenhet och kompetens från socialtjänsten och de mjuka frågorna med säkerhets- och trygghetsfrågorna för att arbeta med brottsprevention och trygghet inom kommunal verksamhet och i utsatta områden.

- Jag har arbetat inom Helsingborgs stad sedan 2014, som socialsekreterare, samordnare för stadsbyggnadsnämnden och som områdesutvecklare på Helsingborgshem och idag har jag en tillsvidaretjänst som säkerhetsstrateg på Stadsledningsförvaltningen, enheten för Trygghet och Säkerhet.

Helsingborgs Stad i framkant

- Som säkerhetsstrateg arbetar jag med fokus på brottsprevention och trygghet i staden, bl.a. med EST (effektiv samordning för trygghet) där vi i Helsingborgs Stad ligger i framkant. Dessutom arbetar jag med implementeringen av SafeGrowth, en metod för stadsdelsutveckling med fokus på brottsprevention som utgår ifrån CPTED (crime prevention through environmental design).

Viktigt att få in en fot i branschen

- Tack vare de två LIA-(praktik-) tillfällena som ingår i utbildningen kunde jag få in en fot i branschen som ledde till min anställning. Det är en bred utbildning som ger studenterna rätt kunskap och verktyg för att lyckas inom säkerhetsbranschen.

- Tack Företagsuniversitetet, och till dig som funderar på säkerhetsbranschen, bara sök&hellip; du kommer inte ångra dig!

Utbildningen gav mig möjligheten att få arbeta med de frågor som jag brinner för

Designer-/produktutvecklare med 3D kompetens

Ekonomiska transaktioner tolkas i färg och form​

Pengar! Det är temat för Nemat Ayoobis examensarbete på Tillskärarakademin Malmö där han utforskar historiska och nutida affärstransaktioner för en egen klädkollektion. Till sommaren är han färdigutbildad mönsterkonstruktör och drömmer om en framtid i Sverige som modeskapare.

Nemat Ayoobi är 22 år och kommer ursprungligen från Oruzgan i Afghanistan. Men redan i 15-årsåldern skickade familjen honom till Iran för en tryggare tillvaro. Där tog han jobb som lärling på en textilfabrik. 
 
&minus; Det var långa arbetsdagar från klockan åtta på morgonen till elva, tolv på kvällen. Jag jobbade väldigt hårt för att få en anställning och arbetade med sömnad, säger han.

För sex år sedan lämnade Nemat Iran och tog sig vidare till Sverige för att söka asyl. Han fick då plats på ett av Migrationsverkets boenden i Båstad och började studera på det estetiska programmet &rdquo;Textil design&rdquo; på Apelrydsskolan. Studier som sedan ledde honom vidare till Tillskärarakademin Malmö och utbildningen Mönsterkonstruktion/Direktris.

Blommiga mönster för män 
Nemat Ayoobi har inte träffat sin familj sedan flykten från Afghanistan och har fått lära sig leva med alla svåra känslor. Men att få ägna sig åt sin favorithobby skänker glädje och kanske är det också moderns talang för textilhantverk som format hans eget intresse. Han minns hur hon brukade sy och brodera kuddar och gardiner i hemmet.

&minus; Jag älskar att blanda färger, mönster och tyger. Det är roligast att skapa damkläder för det är en mycket friare och kreativ process, inte lika begränsat och förutsägbart som herrkläder. Men min vision är att fler män ska bära blommiga material, det gör jag själv. Mina favoritfärger är rött, vitt och svart.

Att vara ung man i en kvinnligt dominerad bransch har dock inte varit helt problemfritt. Nemat har fått utstå både hån och kränkande kommentarer från andra män i sin omgivning.

&minus; De säger att jag är &rdquo;bög&rdquo; och det har känts jobbigt. Men det får stå för dem själva. Jag bryr mig inte om vad de tycker och tänker, säger han.

Examensarbete i naturmaterial 
Just nu arbetar Nemat med utbildningens sista moment &ndash; det stora examensarbetet! Som tema har han valt pengar som inspiration för de plagg han först ritar, konstruerar mönster till och sedan syr upp. Perspektivet är dåtid, nutid och framtid.

&minus; Jag har hämtat inspiration från Bitcoins till byteshandel i Kina och Mongoliet. Materialet som jag valt är lin, eftersom det tidigare var en handelsvara, och designen har inspirerats av kläder från Marco Polo och Kublai Khan. Jag kommer även trycka mullbärsblad i grönt på plaggen då sedlar tidigare trycktes med papper från mullbärsträd.

Pengar! Det är temat för Nemat Ayoobis examensarbete på Tillskärarakademin Malmö där han tagit fram en egen klädkollektion. Han drömmer om en framtid i Sverige som modeskapare.

Ekonomiska transaktioner tolkas i färg och form

 Technical Pattern Design – CLO3D

Tillskärarakademin Malmö

&rdquo;Stämningen på Tillskärarakademin är magisk&rdquo;

Hon är bara 27 år gammal men redan har Blenda Averfalk hunnit med både att studera och jobba inom textil och design. Utbildningen på Tillskärarakademin i Malmö, som drivs av Medborgarskolan har lagt grunden till en spännande framtid.

Det var en slump som ledde fram till att Blenda kom in på konst- och designspåret efter gymnasiet.&nbsp;&ndash; En dag sprang jag på studievägledaren i korridoren. Hon frågade mig vad jag skulle göra efter gymnasiet? Och jag sa att jag tycker om att rita och måla, säger hon.

På Tillskärarakademin läste hon först Mönsterkonstruktör/Direktris och sedan påbyggnadsutbildningen Produktutvecklare/ Design, vilket gav henne en bred bas att stå på inför framtiden.

&ndash;&nbsp;På Tillskärarakademin lärde jag mig grunderna till sömnad. Dels det konstruktionsmässiga men även det som gäller passform. 
 
&ndash; Kurserna i teckning var riktigt roliga och att lära sig konstruktion med allt det tekniska. Man fick lära sig hur ett plagg sitter på en kropp. Stämningen på Tillskärarakademin är magisk, det är fina lokaler och duktiga lärare, säger hon.

Efter utbildningen på Tillskärarakademin praktiserade Blenda på en textilateljé i Simrishamn, och efter det väntade jobb på HM:s huvudkontor i Stockholm följt av Samsøe Samsøe i Köpenhamn. Nu studerar hon konst i Simrishamn via Österlenskolan för konst och design samtidigt som hon undervisar på en YH-utbildning på Tillskärarakademin i designprogrammet Clo3d. I framtiden kan vad som helst hända, men hon tror att hon kommer att stanna inom konst- och textilvärlden. 
 
&ndash;&nbsp;Jag tycker att det är kul med 3D och att arbeta med Clo3d. Kanske kommer jag att jobba som konsult längre fram.

"Stämningen på Tillskärarakademin i Malmö är magisk" Blenda Averfalk läste Mönsterkonstruktör/Direktris för att arbeta med design. Har nu byggt på utbildningen med 3D mönsterkonstruktionsprogrammet CLO3D. 

Blenda Averfalk la grunden på Tillskärarakademin Malmö

Anna gick El- och energiprogrammet på gymnasiet och med både en pappa och en bror inom energibranschen var hon nyfiken på att vidareutbilda sig. Diskussionerna kring utbildning tog fart när hon praktiserade med sin pappa som arbetar som distributionselektriker.

<blockquote>
Jag ville ha en utbildning som gav mig möjlighet att ta anställning som distributionselektriker. Målet var ju att få anställning på ONE Nordic i Arvika, &nbsp;pappa kände till Åsbro Kursgård, det gjorde även min yrkeslärare som sa att &rdquo;Åsbro är bra&rdquo;. Så jag kände att det inte var något att fundera över.
</blockquote>

<blockquote>
Jag kollade inte på andra utbildningar, det var Åsbro som gällde. Sen att jag valde Storlinjeutbildningen var ju också för att få en chans att testa på att få arbete på högre spänningsnivåer och på höga höjder. Men jag visste redan innan jag började utbildningen, att det var inom distributionsområdet jag ville jobba!
</blockquote>

Anna är nöjd med utbildningen, med instruktörerna och utbildningsanläggningen. Det hon tycket var absolut bäst med utbildningen var de långa LIA-perioderna.

<blockquote>
Det var mycket som var bra med utbildningen, men det som jag tyckte var bäst var att det var så mycket praktik. En tredjedel av hela utbildningen är en ute på företag (LIA). För det är verkligen då man får sätta sig in i verkligheten och känna på hur det är och kan testa olika arbetsplatser och områden.
</blockquote>

<blockquote>
Jag gjorde alla mina LIA perioder på One Nordic. Två perioder inom eldistribution (lokalnät). Den sista LIA-perioden testade jag på regionnät, just för att känna på hur det skulle vara att jobba på lite högre spänningsnivåer. Men det gjorde mig bara mer säker på att det är distributionsområdet som är rätt för mig.
</blockquote>

Anna tyckte att det var helt ok att bo i studentboende under studietiden även om hon inte skulle vilja jobba så, och bo borta.

<blockquote>
Det var inga konstigheter och jag hade fina klasskamrater. Men jag konstaterade att bo borta under veckorna är inget för mig. Jag vill helst jobba måndag- fredag 07-16 och komma hem på kvällen. Så ser det ju inte ut för de som jobbar på storlinjen.
</blockquote>

Anna trivs jättebra med sitt första jobb och det blev som hon hoppades på. Hon fick anställning på ONE Nordic i Arvika.

<blockquote>
Det bästa med jobbet är att få vara ute varje dag, Det är varierande och en får göra allt från småjobb till lite större projekt. Sen tycker jag om felavhjälpning, då får man verkligen arbete med problemlösning och det är kul och utmanande!
</blockquote>

<blockquote>
Jag trivs jättebra! Vi har en fin gemenskap i Arvika och det känns tryggt att vara i en bransch där det kommer att finnas jobb i många år framöver. Och utvecklingsmöjligheterna är stora!
</blockquote>

<blockquote>
Jag rekommenderar fler att söka till energibranschen! Och jag rekommenderar utbildningen Anläggningsmontör Storkraftnät!
</blockquote>

Anna följde pappas fotspår och utbildade sig inom energibranschen.

<h2>Så här går det till att söka till en YH-utbildning</h2>

<h3> 
1. Är du behörig?</h3>

För att komma in på en yrkeshögskoleutbildning måste du först uppfylla kraven på&nbsp;grundläggande&nbsp;behörighet (gymnasieexamen eller motsvarande). På vissa utbildningar finns det även krav på så kallade&nbsp;särskilda förkunskaper.

OBS!&nbsp; 
Om du inte uppfyller kraven på grundläggande behörighet så finns det undantag. Skolan där du vill studera kan göra en bedömning av din reella kompetens.&nbsp;Man genomför då olika tester för att se om dina kunskaper motsvarar gymnasiekurserna, det kallas att validera dina kunskaper.

På vissa utbildningar finns det även krav på särskilda förkunskaper. T ex. att du behöver godkända betyg i en eller flera specifika kurser från gymnasiet.&nbsp;Några utbildningar kan även kräva viss arbetslivserfarenhet från ett specifikt yrkesområde, för att du ska vara behörig. Ibland ställs också krav på att du skall ha körkort.

Vänd dig till skolan för att få reda på vilka krav som ställs på den utbildning du är intresserad av. 
&nbsp;

<h3>2. Skolorna sköter ansökan och antagning</h3>

Inom yrkeshögskolan finns det många olika utbildningsanordnare (skolor) och de&nbsp;hanterar själva ansökan och antagning till sina utbildningar. Kontakta därför alltid skolan direkt om du har frågor om ansökan och vilka krav som ställs för att komma in på den utbildning du är intresserad av.

Det finns YH-utbildningar på heltid, deltid eller distans.

De flesta YH-utbildningarna ger dig rätt till studiestöd via CSN. 
&nbsp;

<h3>3. Vad ska din ansökan innehålla?</h3>

Detta kan variera mellan skolorna men ofta skall du skicka in:

&bull; Betyg 
&bull; Personligt brev 
&bull; Arbetsintyg 
&bull; Arbetsprover

Kunskaper i svenska 
Om du har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska måste du ha de kunskaper i svenska som behövs för att du ska kunna klara av utbildningen. Det är skolan som avgör och prövar om du har de kunskaper som krävs.

<h3> 
4. Urval och antagning</h3>

Om det finns fler behöriga sökande än det finns platser på en utbildning görs ett urval. Hur det går till skiljer sig från utbildning till utbildning.&nbsp;

Urvalsgrunder kan vara någon eller några av följande: 
&bull; Betyg 
&bull; Särskilt prov (skriftligt test eller intervju) 
&bull; Tidigare utbildning 
&bull; Yrkeserfarenhet

Hör av dig till skolan vid frågor om hur urvalet går till och hur du kan förbereda dig på bästa sätt.

 
Källa: MYH.se

YH - Så funkar det

<h3>Sök nu!</h3>

Antalet behöriga sökande till yrkeshögskoleutbildningar är högre än någonsin, så passa på att söka <a href="http://www.yhguiden.se/resultat">yrkeshögskoleutbildningar med start hösten 2023.</a>

Yrkeshögskolan växer 
Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskoleutbildningar har fördubblats sedan 2014. Samtidigt har intresset för utbildningsformen ökat och konkurrensen om platserna på de populäraste utbildningarna är därför fortsatt hård. Men det finns ändå en chans att komma in på en YH-utbildning till hösten.

Digitaliseringen 
En av de trender som påverkar arbetsmarknaden mest under 2023 är digitaliseringen, vilket medför snabbtväxande behov&nbsp;av digital kompetens. Nästan alla privatpersoner och företag&nbsp;efterfrågar produkter och tjänster som är direkt beroende av digital kompetens.

Yrkeshögskola leder till jobb 
Alla utbildningar inom yrkeshögskolan uppstår ur arbetsmarknadens behov. Det är den viktigaste anledning till att cirka 91% av de tidigare yrkeshögskolestuderande har jobb inom ett år efter examen.

Flexibla distansutbildningar 
Redan före covid-19 var utbudet av distansutbildningar inom yrkeshögskolan brett. Intresset för utbildningar med distansupplägg fortsätter att växa.

Det finns fortfarande chans att börja läsa i höst!

Våren 2023 beviljade&nbsp;MYH, Myndighet för yrkeshögskola 137 nya korta yrkeshögskoleutbildningar. Korta YH kallas även för &quot;kurser och kurspaket inom yrkeshögskola&quot;.

Varför tillkom korta YH? 
Korta YH svarar mot de aktuella behoven av fördjupad, breddad och/eller förnyad kompetens i arbetslivet. De är i första hand tänkta för yrkesverksamma personer, som vill höja eller spetsa sin yrkeskompetens.

Utbildningskonceptet &quot;korta YH&quot; var till en början tänkt som begränsad försöksverksamhet, men har snabbt blivit en viktig och efterfrågad del av yrkeshögskolan.

Vem är behörig till en kort-YH? 
De flesta korta YH har förkunskapskrav&nbsp;på den sökande, som förutom <a href="https://www.yhguiden.se/behorighet" target="_self">allmän behörighet till yrkeshögskolestudier</a>, inkluderar även viss yrkeserfarenhet inom den aktuella branschen/kunskapsområdet.

Hur &quot;kort&quot; är en kort-YH? 
Utbildningen är på färre än 100 yrkeshögskolepoäng (yh) och kan därför läsas på heltid snabbare än på 20 veckor.&nbsp;

Korta YH-kurser finns på både heltid på deltid, de flesta är dock på deltid, så det finns möjlighet att fortsätta ditt vanliga jobb under tiden som du studerar.

Du hittar de <a href="https://www.yhguiden.se/resultat?is_short_education=1" target="_self">korta YH-kurserna här &gt;&gt;</a>

Korta YH ger spetskompetens

Visste du att...?

Var du än bor kan du läsa inom yrkeshögskola eftersom det finns många utbildningar inom yrkeshögskola som ges på distans.

Det finns över 500 distansutbildningar inom Yrkeshögskolan - ALLA distansutbildningar <a href="https://www.yhguiden.se/resultat?studieform=distance" target="_self">hittar du här &gt;&gt;</a>

Var du än bor... 

88% utexaminerade från yrkeshögskoleutbildningar är nöjda med utbildningen&nbsp;som helhet. Det är ett av resultat som redovisas i en&nbsp;<a href="https://www.myh.se/statistik/statistik-yrkeshogskoleutbildningar/nojdhet-med-utbildningen" target="_blank">Statistisk årsrapport som&nbsp;Myndigheten för yrkeshögskolan har gett ut</a>.

Andelen utexaminerade som hade&nbsp;ett arbete året efter yrkeshögskoleexamen är ca&nbsp;91 %. &nbsp;Andelen av de som hade&nbsp;ett arbete och där arbetet&nbsp;överensstämmer helt eller till största delen med&nbsp;utbildningens inriktning och innehåll är ca&nbsp;65 %.

Källa:&nbsp;<a href="https://www.myh.se/Documents/Publikationer/Rapporter/2017/MYH-statistisk-arsrapport-2017---.pdf" target="_blank">MYH, Statistisk årsrapport</a>.

9 av 10 är nöjda!

Visste du att Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd? 
Varje år betalar CSN ut ca 23 miljarder kronor till närmare 900 000 personer som studerar.&nbsp;

På alla utbildningar inom yrkeshögskolan har du rätt att söka studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Det gäller även under LIA-perioderna (Lärande i arbete) när du är ute på en arbetsplats. 
Nästan alla utbildningar inom yrkeshögskolan är avgiftsfria, men det finns en del som tar ut en studerandeavgift. På alla eftergymnasiala utbildningar måste du själv betala för litteratur och annat studiematerial.

Kolla alltid upp om utbildningen som du är intresserad av tar ut någon avgift&nbsp;innan du anmäler dig till en utbildningen.&nbsp; 
 
I nästan alla länder som har ett studiestöd förekommer någon typ av behovsprövning, även i Sverige. I många andra länder utgår prövningen inte bara utifrån den studerandes egen inkomst utan även mot föräldrarnas inkomst.

Ett ekonomiskt stöd under studietiden ska medföra att alla i Sverige ska kunna studera. Det ska inte spela någon roll var du bor, vilken social eller ekonomisk bakgrund du har. Om du har en funktionsnedsättning så ska inte det heller påverka dina möjligheter till studier.

Du kan få studiemedel i högst 240 veckor på heltid för&nbsp;eftergymnasiala utbildningar.

På&nbsp;<a href="https://www.csn.se/" target="_blank">CSNs hemsida</a>&nbsp;hittar du all information om studiestöd.&nbsp;

Titta på&nbsp;CSNs filmklipp&nbsp;om studiestödets betydelse och varför det är så viktigt att betala tillbaka.

Studiestöd på YH

Under våren kommer flera YH-mässor att arrangeras runt om i Sverige. 
Passa på att besöka mässorna för att få inspiration och samtidigt få en möjlighet att ställa frågor direkt till skolorna. 
 
YH-mässa Stockholm 
8 mars kl.&nbsp;11-18 
Plats: Clarion Hotel Sign, Stockholm 
<a href="https://www.studentum.se/massor/yh-massor/stockholm/#paminnelse" target="_blank">Anmäl dig här &gt;&gt;</a>

YH-mässa Göteborg&nbsp; 
15 mars kl.&nbsp;11-18 
Plats: Clarion Hotel Post, Göteborg 
<a href="https://www.studentum.se/massor/yh-massor/goteborg/#paminnelse" target="_blank">Anmäl dig här &gt;&gt;</a>

YH-mässa Malmö 
23 mars kl.&nbsp;11-18 
Plats: Slagthuset, Malmö 
<a href="https://www.studentum.se/massor/yh-massor/malmo/#paminnelse" target="_blank">Anmäl dig här &gt;&gt;</a> 
 
Mässorna är kostnadsfria.

Har du frågor om Yrkeshögskolan? 
Fråga våra studie- och yrkesvägledare på <a href="https://fragasyv.se/" target="_blank">FrågaSYV.se</a>

Besök YH-mässor under våren!

LIA-praktik 
Yh-utbildningar kombinerar teori med praktik ute på en arbetsplats som du som elev har valt. Det kallas för Lärande i arbete (LIA) och utgör oftast en tredjedel av utbildningstiden.

Erfarenheter och kontakter redan under studietiden 
Fördelarna med LIA är flera. Du får arbetslivserfarenhet redan under studietiden dessutom kan du får viktiga kontakter i arbetslivet som kan leda till jobb direkt efter examen.

Undersökningar har visat att nästan hälften av de stderande&nbsp;får anställning på arbetsplatsen där de gör sin LIA.

Vill du redan nu veta&nbsp;var skolorna erbjuder LIA platser? 
Kontakta utbildningsanordnaren för information om hur&nbsp;LIA:n organiseras och hur stor del av utbildningstiden som är LIA på den utbildning du är intresserad av.

LIA-praktik

Att studera på distans innebär att du kan studera när eller var du vill. En utbildning på distans ger mycket frihet men kräver samtidigt väldigt mycket eget ansvar och disciplin.

Den tekniska utvecklingen har medfört att det är enklare att läsa på distans och därmed blivit allt vanligare bland studenter.

Varför? 
Anledningen till varför en del vill läsa sin utbildning på distans varierar. Förmodligen finns det lika många som läser en distansutbildning som det finns orsaker.

Anledningarna kan variera beroende på livssituation, ålder och utbildningsform. En del vill kunna kombinera arbete och utbildning, andra bor geografiskt långt bort från skolan.

Hur? 
Det finns olika varianter av distansutbildning, du kan läsa helt på distans eller delvis på distans. Vissa utbildningar är helt nät- eller webbaserade, andra kräver att man åker till skolan några gånger per termin.

Att tänka på 
Heltidsstudier innebär att du bör studera ungefär 40 timmar per vecka oavsett om utbildningen är på distans eller inte.

Du&nbsp;behöver ha tillgång till en dator och internet. En del utbildningar kan kräva att speciella program finns installerade på datorn.&nbsp;Ibland kan kontakten mellan elever och lärare ske via webbkamera, därför kan webbkamera vara nödvändigt.

De flesta distansutbildningar ger rätt till studiemedel men kolla med skolan du söker till och <a href="http://www.csn.se" target="_blank">CSN</a> för säkerhets skull.

<a href="https://www.yhguiden.se/resultat?studieform=distance" target="_self">Här hittar du utbildningar som ges på distans &gt;&gt;</a>

Läs din utbildning på distans

Visste du att varje yrkeshögskoleutbildning som startas gör det&nbsp;på grund av att samhället är i behov av&nbsp;just den&nbsp;kompetensen? Det är därför det är&nbsp;lätt att få jobb efter en&nbsp;yrkeshögskoleutbildning (yh-utbildning).

Varför är yrkeshögskolan en så bra utbildningsform? 
Yrkeshögskolan utbildar studenter till en tydlig yrkesroll. Utbildningarna har alltid ett nära samarbete med arbetslivet, bland annat genom praktik, LIA (Lärande i arbete). Det innebär att utbildningarna kombinerar både teoretiska studier varvat med praktik, du får därför redan under studietiden erfarenhet från arbetslivet inom din bransch.&nbsp;

De allra flesta utbildningarna är avgiftsfria och studenterna har möjlighet att söka studiemedel från CSN. 
 
Det finns över hundratals utbildningar att välja mellan, dessutom inom många olika områden. Du kan läsa allt mellan robotingenjör, turism, medicinsk sekreterare till bygg och tillverkning.

Som student på yrkeshögskolan kan du dessutom välja mellan att studera hel, halv, eller på kvartsfart du kan också läsa din yh-utbildning på distans.

<a href="https://www.yhguiden.se/resultat" target="_self">Sök&nbsp;utbildningar här &gt;</a>

Varför välja en YH-utbildning?

Oavsett om valet inför framtiden känns lätt som en plätt eller supersvårt kan det sätta igång många frågor. i varje kommun finns studie- och yrkesvägledare, och de är faktiskt till för just dig. Så våga fråga &ndash; inga funderingar är dumma.

EN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE&nbsp;(syv) finns till för att du ska få stöd och hjälp i ditt studie- och yrkesval. Du kan själv boka tid med syv på din skola, eller i din kommun, för att få svar på dina frågor och hjälp att hitta rätt väg för&nbsp;just dig.

Men hur ska man göra om man inte&nbsp;har en aning om vad man vill bli? &ndash; Att göra val är en del av att bli&nbsp;vuxen. Att ta ett beslut och stå för det. Vi studievägledare och yrkesvägledare ger inga konkreta råd men vi kan hjälpa eleven att själv hitta sin väg, säger Yrkeshögskoleguidens studievägledare.

Och även om man gör ett val och sedan ändrar sig, är de negativa konsekvenserna oftast små.

&ndash; Än sen om man ändrar sig? Visa mig en människa som är 65 och där livet har gått som på räls. Alla har ändrat sig, alla har bytt spår någon gång. Fortbildat sig, vidareutbildat sig eller helt bytt bana. Det är en del av livet.

FRÅGA STUDIEVÄGLEDARE 
På hemsidan <a href="http://fragasyv.se" target="_blank">www.fragasyv.se</a> får vår studievägledare frågor om stort och smått. Där kan du ställa egna frågor som rör yrkeshögskolan, antagningen, yrkesval och annat.

Passar YH mig? 
Fråga: Hej! Jag läser första terminen på ett universitetsprogram men börjar nu efter ett par månader att vantrivas. Samma sak hände för några år sedan då jag pluggade. Jag har alltid haft lätt för skolan och mycket bra betyg. Högskolan har gått bra tills jag blivit uttråkad och inte känt att jag är på rätt plats. Hur ser upplägget ut inom yrkeshögskolan? Kan man utifrån vad jag beskrivit ana att YH passar mig bättre?

Svar: Hej Mattias! En Yh-utbildning har en tydligare koppling mellan teori och praktik. Frågan är om det är detta som saknats för dig? Eller har du inte tänkt igenom dina värdegrunder ordentligt &ndash; det vill säga vad du faktiskt vill uppnå genom att genomföra en utbildning? Skriv ner dina värdegrunder i stort och smått; vad du faktiskt vill arbeta med/inom/var/hur. Utgå sedan från detta och boka ett vägledningssamtal med en studievägledare inom vuxenutbildningen eller högskolan. Lycka till!

Studentbostad 
Hejsan! Jag vill gärna söka till en yrkeshögskoleutbildning (eventkoordinator) som bara finns i Landskrona.&nbsp;Men jag bor i Stockholm, och undrar nu om det finns studentbostäder eller liknande för yrkeshögskolestuderande i Landskrona?

Svar: Hej! Det är ofta mycket lättare att få tag i bostad i mindre städer. Det är förmodligen inget stort problem i Landskrona. Kontakta utbildningsanordnaren så får du ett exakt svar hur de kan hjälpa dig med detta!

Nervös inför muntligt antagningstest 
Fråga: Hej! Jag vill söka till bank- och försäkringsprogrammet på Göteborgs Yrkeshögskola. Det står att man måste göra ett muntligt test och skriftliga tester. Vad gör man i det muntliga förhöret?&nbsp;Är det som en intervju? Hur kan man förbereda sig inför det?

Svar: Hej! Det du skall göra är att läsa deras beskrivning av utbildningen och det framtida yrket. Detta för att ha koll på vad yrket handlar om. Under intervjun kommer de att fråga hur det kommer sig att du ansöker till deras program, vad du tänker framöver osv. Lycka till!

Vill bli tandsköterska 
Fråga: Hej. Jag vill läsa till apotekstekniker eller tandsköterska, men på distans. Var finns sådana utbildningar och när startar de?

Svar: Hej! Apotekstekniker finns i Härnösand och Sundsvall på distans och Tandsköterska finns i Kungsbacka och Södertälje, Lindesberg och Umeå på distans. På yhguiden.se kan du söka fram utbildningarna genom att ange &raquo;Apotekstekniker&laquo; i fritextfältet och välja &raquo;Distans&laquo; i drop-down för område.

Vad ska man bli? 
Fråga: Hej! Jag har läst teknikprogrammet och jag är inte säker på vad jag ska läsa nu. Vad har jag för olika möjligheter i mitt nästa val?

Svar: Hej! Du har faktiskt nästan oändliga möjligheter med ett sådant program. Nu måste du fundera på vad du i framtiden vill få ut av ditt yrkesliv och hur detta kommer att avspegla sig i ditt privatliv. Skriv ner lösa delar som du tänker på att du vill/inte vill göra (arbetsuppgifter, arbetsmiljö, lön osv). Beställ sedan en vägledningstid med&nbsp;en SYV inom Vuxenutbildningen och ta med dig dina nedskrivna tankar. Ni&nbsp;kan då i lugn och ro gå igenom vägledningens samtliga steg för att du skall se vad som passar dig och dina tankar om framtid. Lycka till!

Hur blir jag bagare? 
Fråga: Hej! Jag skulle vilja läsa till bagare/konditor men har inga förkunskaper. Finns det någon utbildning där det inte behövs?

Svar: Hej! Detta är i grunden en gymnasial yrkesutbildning som du skall ansöka till inom Vuxenutbildningen i eller via din hemkommun. Den finns&nbsp;i flertalet kommuner men kräver din hemkommuns tillstånd att få gå.

Våga fråga

Johan hade ett tydligt mål &ndash; han ville arbeta som distributionselektriker. Med siktet inställt tog det honom 60 veckor att utbilda sig och få anställning. Nu startar han en ny yrkesbana inom elkraft, något han är mycket glad för!

Under flera år sneglade Johan på jobbannonser som distributionselektriker. Arbetsbeskrivningen lockade honom och han kände att just ett sådant jobb skulle passa honom. Han ville arbeta utomhus, självständig, få variation i arbetsuppgifterna, att arbeta med att hitta lösningar att arbeta aktivt med kroppen och framför allt att ingen dag var den andra lik. Till slut gjorde han slag i saken och sökte utbildningen som fixade drömmen!

&ndash; Jag ville ha jobbet som distributionselektriker. Jag kände att det var rätt för mig. Men jag hade inte kompetens att få jobbet. Så till sist vart det givet att skaffa mig utbildningen! Jag googlade distributionselektriker + yrkeshögskola och hamnade i på Åsbro Kursgårds hemsida.

Det fanns andra utbildningsaktörer men Åsbro var den skola som lockade mest. Jag hittade en YH-utbildning till <a href="https://www.yhguiden.se/utbildning/asbro-kursgard/anlaggningsmontor-storkraftnatet">Anläggningsmontör Storkraftnät</a> som gav dubbla yrkeskompetenser! Det innebär att efter utbildningen kan man arbeta som montör inom hela elnätet, från distribution- till region- och transmissionsnät.

Nu när utbildningen är klar så är känslan riktigt bra - det blev som jag hoppades på och jag har redan fått anställning! &nbsp;Jag har äntligen rätt kompetens att arbeta med det jag verkligen vill, skulle jag senare vilja upp på högre spänningsnivåer så kan jag även det.

Jag känner verkligen att jag har hamnat rätt och i energibranschen kommer jag att stanna. Det finns otroligt stora utvecklingsmöjligheter. Jag kan bygga på min kompetens allt eftersom och jag kommer alltid ha en bra grund och en förståelse som är värdefull, även senare om jag skulle vilja utvecklas inom branschen. Känslan är helt rätt!

Bli Anläggningsmontör Storkraftnät och få kompetens att arbeta som distributionselektriker, regionnätsmontör och transmissionsnätsmontör. Utbilda dig inom energibranschen.

Johan satsade på en utbildning inom elkraft för att få drömjobbet - Det blev som jag hade hoppats på!

Den 12 januari 2023 presenterade MYH,&nbsp;Myndigheten för yrkeshögskolan,&nbsp; information om&nbsp;YH-program som har beviljats. Totalt handlar det om 35.000 studieplatser, varav cirka 11.000 på utbildningar med start hösten 2023. En fjärdedel av de beviljade yrkeshögskoleprogram ligger inom teknikområdet.&nbsp; 
Av de utbildningsplatser som beviljades&nbsp;i den här&nbsp;ansökningsomgången&nbsp;är 37 % distansplatser.

Studieformen Yrkeshögskola utgör&nbsp;en mycket viktig och växande roll i kompetensförsörjningen hos svenska arbetsgivare. 
Rätt kompetens är och kommer även i framtiden&nbsp;vara avgörande för att klara de stora samhällsutmaningar landet står inför. Därför har MYH valt att prioritera utbildningar inom klimatomställning, energiförsörjning, hållbara transporter och elektrifiering.&nbsp;

Hur ser fördelning mellan kunskapsområden ut? 
<a href="https://www.yhguiden.se/resultat?category_slug=teknik-tillverkning-drift-och-underhall">Teknik och tillverkning</a> är det största (cirka 18 % av platserna); 
<a href="https://www.yhguiden.se/resultat?category_slug=ekonomi-administration-och-foersaeljning">Ekonomi, administration och försäljning </a>- Nästan lika stort som Teknik och tillverkning; 
<a href="https://www.yhguiden.se/resultat?category_slug=data-it">Data/IT </a>har 16 % av platserna. 
Något färre utbildningsplatser finns&nbsp;inom områden Samhällsbyggnad och <a href="https://www.yhguiden.se/resultat?category_slug=bygg-anlaggning-och-fastighet">byggteknik</a> respektive <a href="https://www.yhguiden.se/resultat?category_slug=socialt-arbete">Hälso- och sjukvård samt socialt arbete</a>.

Den viktigaste faktorn bakom yrkeshögskolans framgång 
Yrkeshögskola -&nbsp;är en&nbsp;utbildningsform med stark förankring i arbetslivet. Utbildningarna tas fram i nära samarbete mer branscherna. I många yrkeshögskoleutbildningar ingår <a href="https://www.yhguiden.se/yrkeshogskolans-abc">LiA, lärande i arbete</a>.

Nya YH-utbildningar inför 2023! Myndigheten för yrkeshögskolan har nu godkänt 35.000 studieplatser inom YH och på YHGuiden.se  hittar alla yrkesutbildningar.

Tusentals nya utbildningsplatser 2023!

91 % av de som tog examen&nbsp;från yrkeshögskolan under året 2021 har mot&nbsp;slutet av 2022&nbsp;arbete som sin huvudsakliga sysselsättning, detta enligt <a href="https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/intradet-pa-arbetsmarknaden/pong/statistiknyhet/intradet-pa-arbetsmarknaden-efter-yrkeshogskolan/" target="_blank">SCB</a>.

Yrkeshögskolans främsta syfte är att bidra till kompetensförsörjningen i Sverige. De examinerades situation på arbetsmarknaden visar på hur bra yrkeshögskoleutbildningarna lyckas med det.&nbsp;Hög sysselsättningsgrad för examinerade&nbsp;= Yrkeshögskolan lyckas bra!

Övervägande del av de examinerade från yrkeshögskoleutbildningar,&nbsp;som har arbete som huvudsaklig sysselsättning, har ett jobb som överensstämmer med utbildningens innehåll. Andelen med arbete som helt (eller i alla fall&nbsp;till största delen) överensstämmer med utbildningens innehåll, utgör cirka 65 %. 
 
Och det verkar inte finnas några väsentliga skillnader mellan kvinnornas och männens möjligheter till arbete efter avslutad yrkeshögskoleutbildning.

Källa: <a href="https://scb.se" target="_blank">SCB</a>

Yrkeshögskolan lyckas bra!

I helgen var det välfyllda verkstäder på Campus Kramfors när Tapetserarmästarna i Norr var på besök, för att hålla sin årliga kompetenshelg. Närmare 50 möbeltapetserare deltog på föreläsningar, workshops och utställningar.

På fredagsmorgonen anlände möbeltapetserare från hela Norrland till Kramfors för att tillbringa helgen i Yrkeshögskolan Höga kusten/Träakademiens verkstäder. På plats mötte de upp andraårsstudenter som deltog för att knyta kontakter samt träffa framtida kollegor och leverantörer.

Helgens fullspäckade schema började med en föreläsning av Nevotex, som berättade om företagets hållbarhetsstrategier. Efter lunch tog Artex vid med föreläsningen &rdquo;Stora jobb&rdquo; som varvades med mindre diskussionsgrupper.

&ndash; Det var intressanta föreläsningar och en riktig toppendag, säger en av studenterna på Träakademien.

Lördagen handlade om praktiskt arbete då de delades upp i grupper och gick mellan olika arbetsstationer. När de inte träffade utställare från branschen, arbetade de med flätade sitsar, moderna stoppningsmaterial och mallning. Det bjöds även på lunchunderhållning av gycklaren Arkadia som visade upp magiska trollkonster inför en skrattande publik.

Det blev en lyckad kompetenshelg för både medlemmar och studenter. Flera av de som var på plats från arbetslivet var tidigare studenter från Träakademien, som numera arbetar inom tapetserarbranschen. Bland annat var Christina S. Granström på plats, som nu driver Sandslåns tapetserarverkstad mindre än ett år efter avslutad utbildning.

Närmare 50 möbeltapetserare deltog på föreläsningar, workshops och utställningar när Tapetserarmästarna i Norr var på besök på Campus Kramfors för att hålla sin årliga kompetenshelg.

Helgens tapetserarträff drog fullt hus på Campus Kramfors

I &rdquo;Rosa verkstan&rdquo; i Pålsböle hittar vi ägarinnan och Möbeltapetseraren Sandra. I fyra veckor har hon hjälp i verkstaden på Åland av Helena och Petra som går andra året på Möbeltapetserarutbildningen på Yrkeshögskolan Höga kusten.

Yrkeshögskoleutbildningar är upplagda på så sätt att studenter ska få så bra förutsättningar som möjligt i deras kommande arbetsroll. Det innebär också flera veckor av LIA, Lärande i arbete ute på företag i branschen. Yrkeshögskolan Höga kusten har också ett strategiskt och långsiktigt deltagande i Erasmus+ programmet där fokus ligger på utveckling och internationalisering. Det här innebär bl.a. att studerande kan få bidrag för att göra sin LIA utomlands.

&nbsp;&ndash; Utan bidrag från Erasmus skulle vi inte kunnat genomföra den här LIAn, säger både Helena och Petra, som är väldigt nöjda med både LIAn och Åland så här långt.

Den första veckan arbetade de framför allt med diverse mindre jobb. Men efter det har de fått arbeta helhjärtat med varsin öronlappsfåtölj. På dessa har de byggt om resårhusen från grunden och har nu påbörjat att stoppa fåtöljsitsarna.

&ndash; Här får vi prova på en massa olika saker som ingår i en företagares vardag. Alltifrån att ta emot kunder, beräkna kostnader och tygåtgång, till att snöra resårhus och klä om möblerna, såklart.

När LIA-perioden är slut kommer de återgå till studierna på Yrkeshögskolan Höga kusten/Träakademien. De har mindre än ett år kvar av sina studier innan de beger sig ut i arbetslivet som fullfjädrade möbeltapetserare.

Senare i november åker två blivande &rdquo;specialiserade undersköterskor i demensvård&rdquo; till Danmark för att göra sin LIA. Tidigare har även en studerande på Byggnadsvårdsutbildningen gjort sin LIA i Schweiz.

I ”Rosa verkstan” i Pålsböle hittar vi ägarinnan och Möbeltapetseraren Sandra. I fyra veckor har hon hjälp i verkstaden på Åland av Helena och Petra som går andra året på Möbeltapetserarutbildningen på Yrkeshögskola

Till Rosa verkstan på Åland, med bidrag från Erasmus

Tandsköterska - Distans

Eftersom jag arbetade heltid var distansutbildning&nbsp;det bästa alternativet&nbsp;för mig

Innan sina studier på Nackademin arbetade Yulia som undersköterska&nbsp;i 6 år. Hon kom till en punkt där hon insåg att hon ville&nbsp;utvecklas i en&nbsp;annan riktning, men samtidigt fortsätta hjälpa människor.

Innan Yulia lämnade in sin ansökan läste hon på noggrant om tandsköterskeutbildningen, Nackademin som yrkeshögskola och tog del av recensioner från tidigare studenter. Det var ett noga genomtänkt beslut att välja yrket Tandsköterska som nästa karriärsteg. Beslutsprocessen skyndade på ytterligare eftersom att ansökningsprocessen på Nackademin är snabb och det var inte långa reservlistor.

&ndash;&nbsp; Jag älskar människor och att hjälpa andra är en del av mitt liv. Jag drivs av att ständigt utvecklas, gå framåt och lära mig något nytt. Eftersom jag också älskar allt som har med medicin att göra föll valet naturligt på just tandsköterska.

Ett yrke där du ständigt utvecklas och får träffa intressanta människor 
Efter 1,5 år slog drömmen in och idag arbetar Yulia som tandsköterska på Folktandvården Spånga, hon berättar att hon aldrig har ångrat sitt karriärbyte och njuter av varje arbetsdag. Hennes&nbsp;team består av snälla, glada och sympatiska kollegor och de har kul på jobbet.&nbsp;

Tandsköterska är ett yrke där du ständigt utvecklas, lär dig något nytt och förbättrar dina färdigheter. Varje dag träffar jag nya och intressanta människor! Många barn kommer till oss vilket är jättekul, de är så söta och roliga.

Det positiva med att läsa en praktisk utbildning på distans 
Utbildningen till tandsköterska är på distans och det ingår totalt 6 fysiska träffar under utbildningens gång.&nbsp;Eftersom Yulia arbetade heltid var distansutbildning perfekt eftersom hon då kunde kombinera arbete och studier. Naturligtvis var det inte lätt, men en välplanerad utbildningsprocess, organisering av studietiden och önskan om att få ett intressant yrke, gav ett positivt resultat.

LIA-praktik och att lära känna branschen tidigt 
En fjärdedel av utbildningen är förlagd på en verklig arbetsplats.&nbsp;Yulia gjorde sin LIA-praktik på Folktandvården på Fridhemsplan, där fick hon&nbsp;under erfaren handledning, omsätta teori i praktisk arbetslivserfarenhet och chansen att skaffa värdefulla kontakter och lära känna branschen på ett djupare plan.&nbsp;

&nbsp;Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval 
Till dig som funderar på att studera till Tandsköterska vill Yulia säga att du gör ett värdigt val. Du kommer att få ett varierande yrke som ger stora möjligheter att utvecklas åt olika håll inom kirurgi, tandreglering och protetik.

Jag tycker om att känna mig behövd och användbar, och jag aldrig har ångrat mitt yrkesval. Att få mötas av ett leende efter en undersökning eller behandling gör min dag

Avslutningsvis berättar Yulia att hon rekommenderar Nackademin med glädje. Utbildningen har hjälpsamma lärare och lärorika webbinarier med noga utvalt utbildningsmaterial.

 
Sist men inte minst &ndash; 5 snabba med Yulia!&nbsp;

<ol>
	<li>Finns tandtroll verkligen? Ja! Tandtroll finns i varje karies mjölktand.</li>
	<li>Handen på hjärtat, hur ofta använder du tandtråd? Jag använder tandtråd varje kväll.</li>
	<li>Vilken färg har du på din tandborste? Rosa</li>
	<li>Hur får man en 2-åring att borsta tänderna? Lek, sjung eller berätta en saga. Ha tålamod!</li>
	<li>Nämn en kändis som har fina tänder? Julia Roberts.</li>
</ol>

Innan sina studier på Nackademin arbetade Yulia som undersköterska i 6 år. Hon kom till en punkt där hon insåg att hon ville utvecklas i en annan riktning, men samtidigt fortsätta hjälpa människor.

Drömjobbet blev till verklighet för Yulia efter 1,5 år

Byggnadsingenjör ROT

Business Intelligence-analytiker

Javautvecklare

Webbutvecklare .NET

Förpackningsutvecklare/-designer

Programutvecklare .NET

Digital Marketing / Growth Manager

Frontend-utvecklare

VA-projektör

Kvalitetssäkrare och testare inom IT

Byggnadsingenjör BIM

Byggnadsingenjör infrastruktur

Mjukvaruutvecklare, inbyggda system och IoT.

Elkraftsingenjör

Byggnadsingenjör Hållbart byggande

UX Designer

DevOps Engineer

Virtual Reality-utvecklare

Byggnadsingenjör Mark och Vatten - Distans

Social Media Manager - Distans

Elingenjör konstruktion

Energiingenjör

IT-infrastrukturspecialist

IT-säkerhetstekniker - Distans

Järnvägsingenjör

Platschef bygg och anläggning – Distans 15 månader

Webbutvecklare fullstack open source

Lärarassistent

Arbetsledare bygg och anläggning

Data Engineer

Javautvecklare – distans

Pythonutvecklare inom AI

Teknisk 3D-artist inom spel

Byggnadsingenjör Digitalt Byggande – distans

VA-projektör - Distans

Nackademin 

Byggproduktionsledare, Malmö

Linn Hallberg 21 år från Malmö läser första året på <a href="https://www.yhguiden.se/utbildning/byggbranschens-utbildningscenter-buc/byggproduktionsledare-malmo">Yh- utbildningen Byggproduktionsledare i Malmö</a>.

&ndash; När jag sökte till utbildningen så hade jag ingen erfarenhet som anställd på något byggföretag men jag hade byggt ett eget hus tillsammans med min far och detta fick mig att falla för denna bransch.

Vem kan då passa att söka till utbildningen Byggproduktionsledare? 
&ndash; &rdquo;Spindeln i nätet som löser alla problem&rdquo; är den bilden jag har haft om en arbetsledare i byggbranschen och än så länge stämmer det in bra på det jag har fått se.

&ndash; Första kursen vi hade var &rdquo;extern och intern kommunikation&rdquo;. Den handlade mycket om vi fungerar i ledarroller och hur man ska hantera olika situationer med medarbetare. Även om den kursen inte handlade om hur man tekniskt bygger ett hus så går det nästan inte en dag utan att jag tänker på de saker jag lärde mig när jag ska bemöta kollegor i branschen

Yh-utbildningen Byggproduktionsledare har två LIA-perioder (Lärande I Arbete) per år.

&ndash; Jag hade ingen anställning inom byggbranschen innan jag började utbildningen men jag kunde snabbt skaffa mig en LIA-plats på egen hand och har även blivit erbjuden att jobba där i sommar. På min LIA-arbetsplats tycker mina kollegor att det är roligt att jag studerar och är hos dem 2 dagar i veckan. Det är väldigt intressant och lärorikt eftersom jag inte har så mycket erfarenheter.

Yh-utbildningen Byggproduktionsledare har två LIA-perioder (Lärande I Arbete) per år.

"​​​​​​​Spindeln i nätet" som löser alla problem

Byggproduktionsledare

Platschef - Bygg och anläggning

Byggbranschens utbildningscenter, BUC

29-årige Eddie Månsson från Fulltofta i Skåne har 12 års erfarenhet av byggbranschen och har nyligen avslutat sin första termin på <a href="https://www.yhguiden.se/utbildning/byggbranschens-utbildningscenter-buc/byggproduktionsledare-malmo">Yh-utbildningen Byggproduktionsledare i Malmö</a>.

Var fann du information om Byggproduktionsledarutbildningen? 
&ndash; Det var via företag som jag var anställd på som erbjöd mig denna utbildning.

Vad var din bild av en Arbetsledare inom byggbranschen innan du startade denna utbildning? 
&ndash; Med tanke på att man haft rollen som arbetsledare i många år, så har man rätt så bra koll på vad det innebär. Men jag vill påstå att man är spindeln i nätet med en väldigt varierande arbetsdag och man måste vara en lösningsorienterad person.

Hade du erfarenhet av byggbranschen innan du sökte denna utbildning? 
&ndash; Ja, jag har 12 års erfarenhet av denna bransch, då jag började som snickare sedan blev jag arbetsledare och i nuvarande tjänst är jag platschef.

Hur ser ditt LIA-företag på att du studerar hos oss? 
&ndash; De tycker att det är bra att man tar chansen att gå utbildningen eftersom man får en bred kunskap av kurserna och man utvecklas undertiden man utbildar sig.

Hur ser din student och arbetssituation ut? Hade du anställning innan LIA-praktiken, har du anställning idag, är du på LIA-praktik idag? 
&ndash; Jag hade anställning hos Byggmästaren i Skåne när jag ansökte till utbildningen. Detta innebär att jag även gör min LIA här under studietiden.

Vilka kurser eller kursmoment tycker du just nu har varit mest nyttiga? 
&ndash; Av det vi studerat hittills, så är byggteknik och framför allt uträkningar av balkar och laster det mest nyttiga. Sedan tycker jag även att kurserna som handlar om fukt, luft och brand är viktiga att ha kunskap om.

"Spindeln i nätet" med en väldigt varierande arbetsdag

Foodmaker

Vår medvetenhet som livsmedelskonsumenter ökar &ndash; det är ingen överdrift att påstå att intresset för mat och lokala livsmedelsproducenter nog aldrig varit så stort som nu. I Norrbotten känner branschen verkligen av intresset!

Att öka självförsörjningsgraden av livsmedel är en aktuell och viktig fråga över hela landet. I Norrbotten var man tidigt ute och sjösatte Nära mat, Norrbottens livsmedelsstrategi med visionen &rdquo;Mer norrbottnisk mat på tallrikarna&rdquo;. Sara Rezgui står bakom butiken SurSaras, som är en del av Nära mat Boden.

&ndash; 2017 flyttade jag hem från Australien där jag jobbade som kökschef på en lyxresort. Jag upptäckte snabbt att utbudet på syrade grönsaker var mycket begränsat och inte så smakrikt och spännande. Så jag beställde hem en syrningskruka och började experimentera med olika grönsaker och kryddor. År 2019 utbildade jag mig till kost- och näringsrådgivare och under den utbildningen fick jag även upp ögonen för hur fantastiskt nyttigt det är med syrade grönsaker och hur stor betydelse maghälsan har för ens mående. Så direkt efter utbildningen bestämde jag mig för att satsa på att ta fram en syrad produkt i högsta klass som är god och supernyttig, berättar Sara och fortsätter:

&ndash; När jag valde ut grönsakerna första gången tänkte jag på att den största delen ska kunnas odlas här, den ska vara så lokal som möjligt. Min framtidsvision är att grönsakerna och kryddorna en dag ska kunna vara 100 procent lokalproducerade och odlade under midnattssolen.

<h3>Mer hållbart att handla lokalt</h3>

Att producera sin egen mat i Norrbotten är ett sätt att stimulera en cirkulär ekonomi, där man tar vara på de grundläggande resurserna i området.

&ndash; Det viktigaste med att handla lokalt och småskaligt är att det är mer hållbart och skapar en bättre lokal ekonomi, säger Sara. Det innebär fler arbetstillfällen, mindre transport och utsläpp, näringstäta livsmedel och skapar en högre självförsörjningsgrad.

Malin Winsa är vd för den digitala gårdsbutiken Noah. Hon är inne på samma spår:

&ndash; Genom att handla lokal mat stöttar du god djurhållning. Man tar även tillvara på den kunskap och det kulturarv som varje livsmedelsproducent besitter.

<h3>Medvetenheten ökar</h3>

Dagens livsmedelskonsumenter blir allt mer medvetna om vad de köper och varför. Det småskaliga och hantverksmässiga blir allt viktigare, och intresset för närproducerad mat märks verkligen av i Norrbotten.

&ndash; Konsumenterna har så sakteliga fått upp ögonen för lokal mat de senaste tolv åren, säger Sara, men det fick en ordentlig push under de två åren då vi stängde ner landet och samhället. Då förstod många fler hur sårbara vi är och hur viktigt det är att vi har kvar de lokala bönderna, odlarna och livsmedelstillverkarna.

&ndash; Definitivt, säger Malin. Pandemin har gjort många medvetna om problemet med att vara beroende av andra länders varor och vill stötta det lokala för att säkerställa att dessa aktörer finns kvar i framtiden. Här har rörelsen kring Local Hero, ett initiativ startat i Piteå för att stötta lokala företag, varit en stor anledning till ökad kännedom. Även hållbarhetsfrågan har ökat medvetenheten om vikten att äta lokalt samtidigt som spårbarheten är viktig för många.

Idén till Noah kom till när grundarna Anders och Linda Viljeros drev en restaurang i Luleå med fokus på just lokala råvaror.

&ndash; De hade svårt att veta vilka produkter och producenter som fanns på marknaden och när de träffade producenterna insåg de att de i sin tur hade svårt att nå ut till konsumenterna, berättar Malin. Det fanns liksom ingen given plattform för dem att mötas på. Tanken var från början att starta en fysisk butik men efter insikten att detta kan göras större och platsoberoende så började man i stället bygga en app för närproducerad mat.

Viktigt med utbildning

Malin ser flera utmaningar för livsmedelsbranschen i framtiden. 
&ndash; En av dem är, precis som för många andra branscher, en fråga om kompetensförsörjning.

Boden Kommun är en av aktörerna som stödjer satsningen på utbildningen&nbsp;Foodmaker&nbsp;och ser ett stort värde med utbildningen ur ett näringslivsperspektiv. Flera livsmedelsföretag i regionen, däribland SurSara och Noah, ställer sig bakom utbildningen och kommer att vara inblandade i utformningen framöver.

Varför är det viktigt att den här utbildningen finns i framtiden? 
&ndash; Vi behöver bli fler som jobbar med framtagningen av livsmedel, säger Sara, och då är det viktigt att det finns kunskap och vägledning lokalt som kan guida i rätt riktning och med rätt kompetens.

&ndash; Vi behöver föra kunskapen vidare och säkerställa en livsmedelsproduktion i framtiden, säger Malin. Vad gör vi om vi inte har en lokal matproduktion? Det är en skrämmande tanke. Särskilt med tanke på de utmaningar som jordbruket står inför, vilket kan resultera i att värdefull kunskap och erfarenhet om grödor, djurhållning och naturvård går förlorad.

YH-utbildningen Foodmaker startar för första gången hösten 2022. Utbildningen ges på distans på halvfart under två år, med platsträffar tillsammans med lokala företag i Boden vid ett antal tillfällen. Utbildningen riktar sig till både den som vill ha verktygen och det affärsmässiga tänket för att starta upp och vidareutveckla en egen verksamhet inom småskalig livsmedelskonsumtion, samt till dem som jobbar eller söker jobba hos en större producent men vill tillföra de lokala, småskaliga tankesättet i verksamheten.&nbsp;<a href="https://cmeducations.se/utbildningar/program/mathantverkare" target="_blank">Läs mer och sök här.</a>

0 reportage baserat på filtrering