Berghs School of Communication

Varför är det ett större fokus på UX/UI-design nästa läsår för Digital Design & Strategy? Paula: För att tillmötesgå den ökade efterfrågan från både studenter och arbetsliv så kommer programmet få ett ännu tydligare fokus på UX-design. UX-design kommer att vara en röd tråd som löper genom alla kurser nästa år. Vi ser en ökad efterfrågan på UX- och UI-designers på arbetsmarknaden, samt ökat intresse från de studenter som söker till utbildningen, och därför känns det naturligt att vi anpassar programmet till det. Varför ska man välja att gå Digital Design & Strategy istället för en annan utbildning inom UX? Paula: Digital Design & Strategy-programmet skiljer sig från andra yrkesutbildningar inom UX-design på flera punkter. För det första så är det inte en renodlad UX-utbildning, utan det är i grunden en kommunikationsutbildning som behandlar flera ämnesområden, men utifrån ett UX-perspektiv. Därmed får våra framtida UX-designers en djupare förståelse för sin roll i relation till andra yrkeskompetenser och blir experter på att arbeta i tvärfunktionella team. Under hela året arbetar studenterna med skarpa case från förväntansfulla kunder, och får både handledning och undervisning av branschledande experter. Vår utbildning är mer intensiv, högre i tempo, och har fler lärarledda timmar, vilket gör att vi kan ge ut en examen efter bara ett år istället för två. Vi tar också in färre studenter per klass än genomsnittet, vilket inte bara ger studenterna en närmare relation till varandra, men också ger mer tid med lärare, handledare och mig som mentor. Berätta mer om planerna för kommande läsår. Paula: Nytt för i år är ett närmare samarbete med programmet Growth Marketing. Dels så kommer vi att matcha ihop varje DDS-student med en student i Growth Marketing-programmet, så att man alltid har en person att vända sig till om råd inom respektive område. Vi kommer även att ha ett spännande samarbete med det globala startup nätverket Norrsken, där Growth Marketing- och DDS-studenter frivilligt kommer att matchas med företag som de följer under hela året. Alla Norrsken-företag arbetar på ett eller annat sätt med hållbarhetsfrågor, vilket givetvis gör det ännu mer spännande. Vi kommer även att lägga in en spännande ny kurs på slutet av vårterminen, där vi djupdyker i vad framtidens tekniska utveckling skapar för förutsättningar och möjligheter i relation till rollen som UX-designers. Har du några spännande case som du kan berätta om? Paula: Den första kunden som Digital Design & Strategy-klassen kommer att jobba med är en av Sveriges största välgörenhetsorganisationer, men tyvärr kan jag inte gå ut ännu med namnet. Det är en fantastiskt spännande brief som vi håller på att ta fram just nu, och vi är även i dialog med en annan framstående skola inom design runt ett samarbete. Jag har lika många intresserade och spännande kunder som vi har kurser under året, men eftersom inget är 100% spikat kan jag inte nämna namn just nu. Men det kommer att bli ett otroligt år, med otroliga föreläsare, caseföretag, och briefer. Nu är jag mest nyfiken på vilka nya studenter jag kommer att få lära känna till hösten!

Under de första 3 veckorna av kursen är fokus på grundläggande processer, metoder och koncept inom human-centred design, samt att praktiskt designa användarupplevelser genom kvalitativ research och användarcentrerade metoder. Kursansvarig Karin Lycke satte den stora utmaningen. – Jag valde att fokusera på en av våra stora samhällsfunktioner, Biblioteket. Biblioteket har ju ett väldigt viktigt, men också väldigt brett, uppdrag och deras roll har förändrats mycket de senaste åren. Frågeställningen som studenterna skulle utforska med hjälp av Human-centered Designprinciper blev: hur skulle vi kunna skapa trygga och moderna bibliotek som möter besökarnas behov? Karin Lycke, kursansvarig, Human-centred Design The Service Design Studio. När Innovation börjar, tre veckor senare, utmanas samma grupper på nytt; hur påverkar digitalisering och modern affärsutveckling deras idéer? Finns det nya beteendemönster och affärsmöjligheter? Genom affärsmodellering byggde studenterna vidare på sina projekt. – Vad skiljer en idé från en innovation? Med den frågeställningen började vi vår resa med att studera omvärlden för att lära oss vad innovation är. Detta gav eleverna förståelse för hur affärsmodeller är uppbyggda och fungerar, vilket är en förutsättning för att de ska kunna ta sina biblioteksidéer vidare till att bli fungerande affärsidéer som kan växa till innovationer. Karl Kardemark, Valtech, kursansvarig Innovation. Dessa 6 veckor gav studentteamen en riktig chans att också träna på gruppdynamik. De fick nämligen fortsätta jobba i samma team under båda kurserna.  – Parallellt med ämneslektioner så lärde sig studenterna Susan Wheelan’s Integrated Model of Group Development och praktiserade feedback, reflektion och sin egen grupputveckling flitigt. Speciellt imponerande eftersom de jobbar både i klassrummet och på distans. Genom verktyg som Slack, Mural och Google Slides skapade studenterna och kursansvariga de bästa förutsättningarna för effektivt grupparbete, säger programansvariga Jenny Theolin, Berghs. Billie –Botar, böcker och boxar. ”Tråkigt, komplicerat och opersonligt”. Så beskriver idag vår målgrupp, unga vuxna, hur det är att låna böcker från bibliotek. Därför fokuserade vi vårt arbete på att modernisera låneprocessen genom att digitalisera bibliotekens utbud, använda artificiell intelligens och utveckla nya leveransalternativ. Med det här hoppas vi biblioteken kan bygga en långvarig, självklar, och personlig relation till målgruppen. –Vår lösning är grundad i en smartphone- och webbapp där besökare kan utforska bibliotekens utbud med möjlighet att läsa, lyssna och låna direkt i tjänsten. Och med bokboten Billie vill vi bibehålla och förstärka den personliga aspekten av ett biblioteksbesök med boktips, quizar och annat.  –Vi tog också fram nya leveransalternativ för att möta låntagarens förväntningar; hemleverans med returpåse och ut- och inlämning via Instaboxes. Allt detta föra att förbättra och förtydliga hela låneprocessen från läslust till lusläsning. Samt påminnelser för retur så du slipper den där sura avgiften, såklart. Arbetsgrupp: Amanda Lundin,  Maja Pedersen, Tommy Säl, Ellinor Valtersson, Julia Ådemo. Valter –Efter sex intensiva veckor med insiktsarbete gällande bibliotekets, samt vår målgrupps nuvarande utmaningar, ansåg vi att den bästa vägen framåt för att stödja bibliotekens arbete var att möjliggöra en digital lösning där uppdraget är att inspirera och sänka trösklarna gällande lärande och utbildning. –Detta resulterade i kunskapsplattformen Valter. Valter är en förlängning av den nuvarande biblioteksverksamheten, och är en sökmotors plattform som fokuserar på att tillgodose användaren med olika utbildningsalternativ baserad på din sökning. –Tanken med Valter är att du skriver in ett sökord som du är intresserad att lära dig mer utav, varav Valter ger din en variation av kunskapskällor som förslag, såsom youtube-video, artiklar, e-böcker, eller relevanta konton på sociala medier etc. Detta för att du ska kunna välja vilken källa som är optimal gällande lärande för dig. –Eftersom det viktigare för Valter är att du lär dig nya saker, oavsett på vilket sätt du väljer att göra det på. Arbetsgrupp: Elisabeth Changa, Kim Hylén, Sofia Moberg, William Pihl, Sofia Vide. Kano –Det som började som frågeställningen “Vilka åldersgrupper besöker biblioteken?” ledde till en omfattande research- och intervjuprocess där vi upptäckte att många bibliotekarier upplever sin arbetsmiljö som otrygg. Vi upptäckte att det fanns ett glapp mellan personalen och de som är ansvariga för att hantera och följa upp det vi kallar för “otrygga situationer”. Det digitala verktyg personalen skulle använda för att rapportera sådana incidenter var i behov av uppdatering. –Vi frågade användarna vad de behöver av ett rapportsystem. Utifrån deras svar tog vi sedan fram prototyper, som testades vartefter. Till slut landade vi i konceptet Kano – ett användarvänligt rapportsystem. Kano är en mobilapp med ett enkelt gränssnitt som ska hjälpa bibliotekarierna att rapportera otrygga situationer som har uppstått. Det är lätt och smidigt att fylla i en rapport, och ger till exempel användaren möjlighet att bestämma hur allvarlig incidenten var på en skala mellan ett till fem. Arbetsgrupp: Sofia Bergström, Alexandra Gallus, Emma Lundholm, Gustavo Mendoza. BiBBi –När vi gjorde djupintervjuer med människor insåg vi snabbt att de flesta inte känner att biblioteket är för dem eftersom de inte upplever att biblioteket erbjuder relevanta tjänster som matchar dagens digitala samhälle. Biblioteken har appar med bristfälligt utbud och användarvänlighet som de flesta inte vet om att de finns. Dessutom har nästan varje bibliotek en egen hemsida där det inte är helt lätt att hitta den information som man letar efter.  –Vi valde i ett första skede under HCD-kursen att undersöka hur biblioteket kan bli mer relevant för ungdomar. För att hitta det verkliga behovet och förstå vad som är viktigt för ungdomarna gjorde vi flera prototyper, några av dessa testade vi i en samskapande workshop där ungdomarna fick visa och berätta hur deras ideala bibliotekstjänst såg ut. De fick också tänka till kring vilka kanaler de föredrar att få information om biblioteket.  –I innovations kursen fortsatte vi att utmana konceptet och insåg att en ny digital lösning är relevant för samtliga målgrupper. Detta ledde fram till BiBBi, en hemsida och en app med icke kommersiella och individanpassade tips där hela bibliotekets utbud finns lättillgängligt och samlat. För att nå ut valde vi att samarbeta med Spotify som en ny kanal där bibliotekets utbud finns tillgängligt under en begränsad tid. Arbetsgrupp: Oscar Ceder,  Isabelle Orrenius, Isabella Seiger, Paulina Ugalde Vergara. Bibry –Personal på bibliotek upplever hög arbetsbelastning när nya målgrupper har hittat till biblioteken. Genom intervjuer och enkäter fick vi fram att bibliotekspersonal känner att de har svårt att veta var gränsen går för vilka ärenden de kan hjälpa till med. Detta ledde till vår frågeställning: Hur kan vi skapa en arbetsmiljö där bibliotekarierna inte behöver arbeta utanför sitt kunskapsområde, men där medborgarnas behov av socialt stöd fortfarande kan bli bemött? –Efter att ha testat våra prototyper på målgruppen insåg vi att de har en önskan om samarbeten med olika samhällsinstitutioner. Intresset från dessa institutioner av att samarbeta är dock svalt. En annan insikt var att besökare på bibliotek inte kommer att delta i kom-igång-kurser som biblioteken håller, utan vill få hjälp direkt. –Detta ledde oss till vår idé: Bibry – samhällsstöd på Sveriges folkbibliotek via videosamtal som kopplar besökare till samhällsvägledare och avlastar därmed bibliotekspersonalen. Arbetsgrupp: Dalija Ayoubi, Olof Bygren,  Ellen-Drake Kaiser, Stina Langenius. Pluggoteket –Biblioteken tappar besökare och HCD-processen ledde vår grupp till att inse att studenter såg biblioteken som en omodern pluggplats att vara på. Studenterna såg inte heller något behov av böckerna, då de får all information online via datorn eller mobilen. Biblioteken är ej längre kunskapscentret de en gång var. Vi förstod att vi behövde designa om en del av biblioteket till en mer kreativt stimulerande och inbjudande miljö för olika typer av studenter att vistas på, där de stöttas av en mobilapplikation för vardagliga behov.  Arbetsgrupp: Nina Garp, Tove Hässler, Kasper Larcombe-Tronstad, Santino Mariano.

Hej Paula! Berätta – vad är ett hackaton? Hej! Hackathon, eller hackaton på svenska, är ju egentligen ett typ av evenemang som främst programmerare gjort tidigare. De träffas under en kort tid, ett eller flera dygn, och jobbar intensivt med att programmera och inspireras av varandras idéer och skills. Antingen helt fritt, eller med någon typ av målsättning. I vårt fall handlar hackatonet om att analysera data och baserat på det ta fram kreativa och lönsamma idéer för marknadsföring.  Vad är upplägget? Vårt hackaton, som äger rum den 9:e februari på UNITY i Hammarby Sjöstad, har ett upplägg där studenterna delas in i teams på fyra personer och blir tilldelade ett av de medverkande Norrsken start-up-företagen. På plats får de relevant information om företaget, och får tillgång till den data som finns tillgänglig. Därefter har de 24 timmar på sig att helt fritt analysera och utveckla sina egna idéer om vad företagen ska satsa mer på i framtiden inom digital marknadsföring. Dagen efter, precis 24 timmar efter att de startat, så kommer studenterna att hålla presentationer för de medverkande företagen i aulan på Berghs. Vad ska det leda till? Det är svårt att gissa på vad de kommer fram till för typ av lösningar. Alla företagen är ju olika, och därför kommer även lösningarna eller förslagen också vara det. Men målsättningen är givetvis att studenterna ska omsätta det som de har lärt sig hittills under året i praktiken, i ett skarpt case, under ganska pressade förhållanden. Samtidigt vill jag som programansvarig uppmuntra dem till att tänka fritt och utanför boxen. Det är en av anledningarna till att jag valt att hålla hackatonet på en annan plats än på skolan, miljöombyte tror jag mycket på. Så jag är jätteglad att UNITY, som är ett helt nystartat och stort co-working space, ville bjuda in oss till dem.  Hur känner studenterna inför hackatonet? De är jättepeppade! Och det borde de vara! Jag tror att det här kommer att bli jätteroligt. Och jag har ganska höga förväntningar, trots att det är så otroligt kort om tid, och det kommer vara jättestressigt för dem. För hittills under året så har de alltid överträffat mina förväntningar, så jag tror inte att de kommer göra något annat nu heller.